Emma Rung började samtalet med att prata om de förhållandena som de flesta kaffeskördarna lever i. Ett vanligt ½ kilos kaffepaket innehåller ungefär 2000 handplockade kaffebönor. Under en resa till Dominikanska Republiken fick Rung träffade en av arbetarna på ett kaffeplantage. Killen hon träffat var den 15åriga Nestlé som befann sig i landet illegalt. Som 9åring hade han kommit från Tahiti till Dominikanska Republiken för att arbeta. Arbetsdagarna är ungefär12 timmar långa och lönen fick man i form av gratis boende i ett tält plus mat. – Det förhållandet som Nestlé lever i är inte unikt. Rättvisemärkningen innebär att de varor vi köper uppfyller avtal och konventioner som vi har sagt att vi ska följa, svårare än så är det inte sa Rung. (Läs mer)

Lisa Tegby från Ålidhems församling fortsatte sedan och berättade om kyrkans långa intresse av rättvisemärkta varor. – Alla Svenska Kyrkans församlingar i Umeå använder rättvisemärkt kaffe. Hon fortsatte med att säga att etisk handel också är en chans och möjlighet för konsumenterna att påverka världen och tog bojkotten av Sydafrika under apartheid som exempel.

Vidare uppmanade Tegby alla att fråga efter rättvisemärkta varor i affärer och att försöka påverka sin arbetsplats eller sin förening att bruka rättvisa varor.

Rättvisemärkta varor har blivit allt mer populära i Sverige och förra året ökade försäljningen med 64%. Men samtidigt som utbudet i butikerna och på kaféerna blir större så har konsumenterna glömt att ställa krav på stat, kommun och landsting. Vissa kommuner gör det dock och bland de främsta hör de tre städerna, Munkfors, Malmö och Lund som är "Fairtrade City". För att Umeå ska bli en Fairtrade City krävs finns fem krav:

• Stöd från kommunen.
• En lokal styrgrupp med representanter från olika delar av samhället.
• Man ska ha ett visst utbud av rättvisemärkta produkter i dagligvarubutiker, restauranger, kaféer och hotell.
• Minst 30 arbetsplatser ska konsumera minst en rättvisemärkt produkt.
• Information om etisk handel ska komma medborgarna tillhanda.

Mer information finns på: https://www.rattvisemarkt.se/

Tamara Špirić berättade att en motion lagts från Vänsterpartiet med följande krav:

• Att Umeå kommun ändrar sina upphandlingsdirektiv så att varor vi upphandlar är Rättvisemärkta eller har motsvarande etiskt ställda och uppfyllda krav.
• Att Umeå kommuns egna verksamheter övergår till att dricka kaffe och te som är Rättvisemärkt (eller motsvarande).
• Att Umeå kommun gör insatser för att bland kommunens medborgare och företag öka den etiska konsumtionen.
• Att kommunen skall arbeta för att bli certifierad som Fairtrade City

Hon betonade att det är vårt ansvar hur Nestlé och andra barnarbetare har det. Om inte vi köpte det kaffet, utan istället köpte ett kaffe producerat undre goda förhållanden, då skulle inte de hemska missförhållandena finnas kvar.

Špirić hoppas att motionen inte ska avslås bara för att det är vänsterpartiet som lägger fram den utan att varje parti ska tänka igenom vad det egentligen innebär.

Efter en timme var samtalet över och det verkade som att alla tre var överens om att försöka göra Umeå till Sveriges fjärde "Fairtrade City". Och med engagemang och påtryckningar är det inte alls en omöjlighet.

På fredag presenteras en rapport i riksdagen. I rapporten föreslås att lagen som kriminaliserar bruket av narkotika ska ändras så att människor med missbruksproblem lättare ska få hjälp.

– Vi föreslår inte att det ska vara lagligt att knarka. All hantering av droger ska vara olaglig. Men vi vänder oss mot att själva missbrukaren ska vara kriminell, säger Alice Åström, gruppledare och förste vice ordförande (v).
(Läs mer)

 Alice Åström har en bakgrund med missbruksproblem, hon är en av ledamöterna i socialutskottet och i justitieutskottet som arbetat med rapporten som presenteras vid ett seminarium på fredagen. Hon anser att dagens lagstiftning pekar ut människor som kriminella, när det är samhället som misslyckas med att ge människor stöd.

– Vi kommer också att presentera ett förslag till vård och behandlingsgaranti som ska ge människor med missbruksproblem rätt till snabb hjälp. Ingen ska behöva dö i väntan på vård, säger Alice Åström.

Det är viktigt att betona att det förslag som presenteras i rapporten inte syftar till att göra det lagligt att knarka. All hantering av droger, såväl langning som innehav bör även i fortsättningen vara olaglig. Det vi vänder oss mot är att själva missbrukaren i sig är kriminell med dagens lagstiftning. I andra sammanhang brukar vi säga att ingen människa är illegal. Vi menar att utifrån en humanistisk människosyn så är detta orimligt.

I FN:s rapport om den svenska drogpolitiken får Sverige beröm för hur man arbetat framgångsrikt med att minska droganvändningen i samhället. Samtidigt konstaterar man att
det är en svaghet att detta inte får större genomslag på antalet tunga missbrukare. 0,45 procent av befolkningen är tunga missbrukare att jämföra med 0,50 procent i EU. FN-rapporten
drar slutsatsen att "Swedish drug policy is highly effective in preventing drug use, but seems to be less effective in preventing drug users from becoming drug addicts." Vi menar att det inte går att bortse från denna slutsats som sätter fokus på ett helt centralt problem med svensk narkotikapolitik.

Vid det senaste kommunfullmäktige sammanträdet ville Vänsterpartiet att socialnämnden skulle få sitt underskott för 2006 avskrivet. En majoritet bestående av S och de borgerliga partierna gick inte med på det förslaget.(Läs mer)

 När kommunen gör ett överskott på 137 miljoner kronor menar vi att det är ytterst beklagligt att en majoritet av fullmäktiges ledamöter väljer att avslå socialnämndens begäran om att få avskriva sitt underskott för år 2006. Detta samtidigt som man, med all rätt menar vi, väljer att tillskjuta pengar till för- och grundskolenämnden.

Den verksamhet som socialnämnden bedriver är en av de viktigaste delarna av kommunens ansvarsområde. Det är också en väldigt personaltät verksamhet med många hårt belastade och ofta alldeles för lågavlönade kvinnor. Vi menar att det är skamligt att den personalen inte skall få känna av när det går bra för kommunen utan istället tvingas börja året med besparingskrav.

En majoritet gömde sig bakom ekonomistyrreglerna då de inte vågar stå för ett politiskt ställningstagande. Genom vårt andra yrkande försökte vi öppna för de som gömde sig bakom det tekniska för att säkerställa att socialnämnden garanteras ekonomiskt tillskott vid nästkommande tertialrapport. Vi ville att kommunfullmäktige skulle garantera avskrivning vid tertialrapporten, då det då inte finns tekniska hinder för avskrivningen. En majoritet vågade inte ta ställning till vårt yrkande utan valde att inte ta upp vårt yrkande till behandling. Vi menar att det är ytterst otillfredsställande både ur en demokratisk och även ur en moralisk synvinkel.

Det tycks vara så att socialnämnden inte ligger så högt på S och borgarnas prioriterings lista, olika skrytprojekt står väl högre i kurs.

Regeringen föreslår förändringar i utjämningssystemet mellan kommuner som innebär att t.ex. Robertsfors ska betala in 130 kronor per invånare av sina pengar till välfärd. Täby ska å andra sidan få ut 344 kronor per invånare. Åke Sandström (c), Maria Lundqvist-Brömster (Fp), Ulla Löfgren (M) och Gunilla Tjernberg (Kd); kommer ni att stödja ett utjämningssystem som bara gynnar de rikaste kommunerna i de rikaste områdena? Eller har ni modet att rösta med förnuftet?

I vårbudgeten föreslår regeringen på fullaste allvar att utjämningen bör kompensera de kommuner och landsting som allmänt höga lönelägen och betalar höga löner till sin personal. De som ska betala är de som inte haft råd med samma typer av lönelyft. De som gynnas är ett fåtal rika kommuner och landsting kring Mälardalen, i Skåne och runt Göteborg. De kommuner som skulle få största tillägget är Danderyd, Lidingö och Nacka. (läs mer)

För oss i Vänsterpartiet är det självklart att vi ska ha ett utjämningssystem mellan kommuner och mellan landsting. Faktorer som ålder och socioekonomiska förhållanden ska inte göra att en kommun eller ett landsting inte kan hålla samma standard på sin service som en annan; bara för att det bor fler gamla, sjuka eller människor med låga inkomster i området. Det är viktigt att riksdag och regering tar sitt nationella ansvar och gör allt för att minimera regionala skillnader. Vi menar också att det är det offentliga systemet som ska omfördela från de arbetsföra åldrarna till föräldragenerationen där dom stora vård- och välfärdsbehoven finns. Ett bra utjämningssystem som omfördelar från de rika kommunerna i storstadsregionerna, där många som är i arbetsför ålder bor, till fattigare kommuner i glesbygd, där deras föräldrar bor, ska göra just detta. De förändringar regeringen nu förslår innebär att man vänder upp och ner på den principen.

Låt oss visa ett konkret räkneexempel:

I Robertsfors kommun (Maud Olofssons hemkommun) tjänar invånarna i genomsnitt 132 000 kronor om året. I Täby (Fredrik Reinfeldts hemkommun) tjänar man i snitt 218 000 kronor om året. Om Täby och Robertsfors har samma kommunalskatt så får Täby ut betydligt mer än Robertsfors. Robertsfors har också en mycket större andel äldre i befolkningen. Det regeringen nu föreslår är att Robertsfors totalt (kommun och landsting) ska betala 130 kronor per invånare till systemet, och Täby skall få 344 kronor per invånare. Ett utjämningssystem borde förståss ha motsatt effekt!

I många sammanhang ska man vara försiktig med att spela ut en del av landet mot en annan. Trots att det i många Stockholmskommuner finns stor fattigdom och ohälsa finns det i det här fallet dock all anledning att säga stopp! När man sätter förändringarna i utjämningssystemet tillsammans med slopad förmögenhetssatt, ändringar i fastighetsskatten och pigavdrag så blir den gamla unkna högerpolitiken bara allt mer uppenbar. Att den borgerliga regeringen driver en politik som ger till dom som har mest är tydligt; frågan nu är om de borgerliga riksdagsledamöterna från Västerbotten ställer upp på ett system där det är så tydligt att det är kommunerna i skogslän och industriorter som ska betala?

Maria Grip, gruppledare landstinget (V)

Hans-Eric Wallin, gruppledare Skellefteå (V)

Tamara Spiric, gruppledare Umeå (V)

Mikael Pallin, gruppledare Lycksele (V)

Helen Johansson-Näslund, gruppledare Robertsfors (V)