År: 2016

Åternationalisera jordbrukspolitiken

Skrivet av den 11 april, 2016. Postad i Nejlikan debatt.

Metoden med genetiskt modifierade/manipulerade grödor – GMO – kan verka tilltalande. Särskilt om det är snabba förändringar av utbudet på växter/grödor i jordbruket som önskas, säger Erik Danielsson.

åsikter. GMO är till för att skapa variation och lägga till egenskaper i växtförädlingsmaterialet. De kan gälla grönsaker, sädesslag, vegetariska livsmedel eller djurfoder, alternativt industri- och energigrödor. Om utsädesföretag hittar gener för resistens mot sjukdomar i till exempel spannmål, som korn, kan ju dessa föras in även i sortmaterialet för norra Sverige.

I vallodlingen – den mest förekommande grödan – förekommer olika sorter av gräs och klöver. Här kan det vara svårare att tänka sig GMO som förädlingsmetod. För vallutsäden jobbas det med populationssorter, vilket gör förädlingen mer komplicerad. Korn är ju självbefruktare, vilket gör sorterna helt genetiskt homogena.

Genomet/arvsmassan hos vallväxterna är också i de flesta fall relativt komplicerade och de egenskaper vi önskar, till exempel vinterhärdighet eller bra fiberkvalitet (smältbarhet som foder till kor, hästar och får), styrs ofta av många gener. I de fallen blir det för dyrt och komplicerat i förhållandet till avsättningsområdet. Teoretiskt kan det vara möjligt att föra in egenskaper med GMO även här, men det är nog mindre sannolikt med tanke på att norra Skandinavien inte är tillräckligt intressant som marknad för de världsledande GMO-bolagen.

[su_pullquote align=”right”]
Dessa grödor är anpassade för stora monokulter skyddade i ett moln av giftbesprutningar.[/su_pullquote]Med genmanipulering av kulturväxter kan eftersträvade sort- egenskaper forceras fram genom genetisk tjuvkoppling (inklippning) av vissa sekvenser arvsmassa från andra växtslag/arters arvsmassa. Allt i syfte att ta fram patenterade sorter för avsalu.

En genetisk egenskap som blivit särskilt lukrativ är resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Dessa grödor är anpassade för stora monokulter skyddade i ett moln av giftbesprutningar. Här verkar dominerande förtag inom ”agrobussiness” som amerikanska Monsanta och schweiziska Syngenta. De skapar ett beroende av alla sin produkter från utsäde till kemikalier. Följden blir ökade risker i lantarbetares /bönders arbetsmiljö samt förorening av mark och vatten.

Det finns alltså förhållanden som i praktiken begränsar GMO-teknikens möjligheter. Ett är som sagt marknaden. Ett annat är den ovisshet som råder om de ekologiska konsekvenserna med GMO. Det är ovisst vad som sker med naturen när GMO-grödorna väl har etableras i jordbrukslandskapen. Biologisk forskning befarar att oönskade egenskaper som kemikalieresistens kan bli överförda till ogräs och vilda växter i omgivningarna. De balanser som finns i ekosystemen kan lätt bli rubbade när frön och pollen med helt andra anlag sprids med vindar.

För jordbrukets framtid i norr framstår inte heller GMO som någon lösning. Näringen verkar behöva något annat. Det kan vara samhällets satsningar på forskning, utveckling och utbildning för ekologiska lantbruk. Produktionsmetoder behövs som förlitar sig mer på platsbundna tillgångar. Det kräver mer närodlade marker och mänsklig arbetskraft.

Marker och jordar lämpliga för odling råder det ingen större brist på, likaså unga människor med odlingsintresse. Det är de ekonomiska förutsättningarna som behöver förändras. För det behövs bättre villkor och en jordförvärvslagstiftning som öppnar för fler brukare och andra brukningsformer. Förutsättningar finns för ”arktisk jordbruk” (EU:s benämning). De naturliga förhållanden gör visserligen att skördenivåerna kan bli lägre här i norr jämfört med sydligare trakter. Det är ingen tvekan om det.

Odlingssäsongens längd begränsar tillväxten, vilket de ljusa nätterna inte helt kan kompensera. Men kvaliteten blir därför oftast bättre. Bland grödorna är möjligheterna till hög avkastning kanske högst i vall, som ju kan börja växa direkt efter att snö och tjäle släpper. Vallen med sina mullbildning och kvävebindande förmåga är även grunden för ekologisk odling.

En åternationalisering av jordbrukspolitiken skulle var den bästa lösningen för lantbruket i norr. Det har historien redan visat.

Erik Danielsson

Publicerat i Nejlikan, nr. 2:2016.
Om du vill svara på debattinlägget skickar du ditt svar till [email protected]. Du kan även svara i kommentarfältet.

Kasta ut Arbetarpartiet

Skrivet av den 11 april, 2016. Postad i Nejlikan debatt.

De sprider rasistiska myter och antiislamism, säger Viktor Bränberg.

Arbetarpartiet påstår att de vill försvara kvinnornas och arbetarnas intressen och bekämpa konservativ ultrareligiositet, men om en skrapar på ytan gör de ingenting annat än att sprida de rasistiska myter om invandrare som får högernationalismen att frodas.
De försöker påstå att det enbart är de fundamentalistiska islamisterna som de attackerar för att sedan säga att kampen måste ske mot alla muslimer, oavsett om de är sekulära eller fundamentalistiska, och att invandrare och deras svenskfödda barn hotar det sekulära samhället. De sprider rasisternas argument om att Sveriges muslimer kommer att införa sharialagar och att medierna mörkar invandringens kostnader.

I det fall som kapitalet och dess politiker utnyttjar invandrare för att pressa ner löner och försämra arbetsvillkor väljer Arbetarpartiet att driva linjen att invandringen ska minskas och hyllar den rasistiska asylpolitiken istället för att kämpa mot de företag och högerpolitiker som borde vara vår gemensamma fiende.

[su_pullquote align=”right”]
De [väljer] att solidarisera sig med högern och skriver artiklar som utan redigering skulle passa in på sidor som Avpixlat.[/su_pullquote]Istället för att visa solidaritet med de som flyr och de som blir utnyttjade väljer de att solidarisera sig med högern och skriver artiklar som utan redigering skulle passa in på sidor som Avpixlat.

En radikal vänster måste få hålla på med religionskritik, och inom alla religioner ryms det konservativa fundamentalister som vill montera ner det sekulära samhället och som kämpar mot kvinnors och HBTQ-personers rättigheter. De måste vi aktivt bekämpa oavsett om det är muslimer, judar, kristna, hinduer eller vad som helst. Jag är dessutom personligen ateist och anser att alla religioner är falska, men det Arbetarpartiet gör är inte att kritisera religion. Det de gör är att komma med samma svepande generaliseringar mot muslimer som med rätta hade klassats som antisemitism om det riktats mot judar.

Därför anser jag att om Vänsterpartiet menar allvar med att vi är antirasister kan vi inte acceptera ett parti som aktivt jobbar för att splittra arbetarklassen i ett vi och dem.

Därför bör vi inte längre acceptera att Arbetarpartiet går med i Enad Vänster, och om det inte går bör vi göra gemensam sak med SAC och lämna dem att bli dömda av historien.

Viktor Bränberg

Publicerat i Nejlikan, nr. 2:2016.
Om du vill svara på debattinlägget skickar du ditt svar till [email protected]. Du kan även svara i kommentarfältet.

Bästa kamrater,

Skrivet av den 8 april, 2016. Postad i Nyhet.

Med sorg måste konstateras att Enad vänster är långt ifrån enig. Den fina tanken om ett enhetligt vänstertåg på 1 maj är krossad.
SAC Syndikalisterna har lämnat Enad Vänster enligt beslut på deras årsmöte, Vänsterns studentförbund (VSF) har också lämnat, båda med skarp kritik mot Arbetarpartiet. VSF formulerar sig tydligast: https://vertex.nu/insant-debatt/konflikten-star-inte-mellan-svenskar-och-flyktingar/
(Jfr artiklarna i https://arbetartidningen.se/tema/flyktingpolitik/ )
Nu har jag nått alla i Vänsterpartiet Umeå styrelse, och samtliga menar att det är omöjligt för oss att demonstrera tillsammans med Arbetarpartiet på 1 maj.
Ung Vänster ska ta beslut senast på onsdag.

Vi ska självklart fira 1 maj, men hur är ännu oklart. Det beror på hur andra partier ställer sig och/eller om vi ”utbrytare” kan organisera en egen demonstration. Vår planerade 1 maj-fest på Ordenshuset på eftermiddagen och kvällen med tal och musik står i vart fall fast.

Kamratliga hälsningar i blandning av sorg och hoppfullhet
Gudrun Nordborg, ordförande

Låt kommunfullmäktige avgöra Bullmarksskolans framtid

Skrivet av den 3 april, 2016. Postad i Debattartiklar.

Debattartikel publicerad i Folkbladet 2016-04-03
https://www.folkbladet.nu/1587752/lat-fullmaktige-rosta-om-skolan

Debatt. Befolkningsutvecklingen påverkar det lokala näringslivet och framtidstron i området. Låt de folkvalda i Kommunfullmäktige ta ställning till planerna för Bullmarks skola, kräver två vänsterpartister.

Kommunfullmäktige ska besluta om ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det är orsaken till att investeringsplaner ska godkännas av den församlingen, till exempel den tidigare Sävarnämndens planer på skolbygget i Bullmark. Därför borde en ändring av skolplanerna för det området också beslutas där, inte bara i en enskild nämnd.

Sedan flera år tillbaka har det varit klart att det i Bullmark även fortsättningsvis ska finnas en F-6-skola. På grund av en dålig lokalsituation prioriterade Sävar kommundelsnämnd en sådan investering och planerna för detta godkändes av fullmäktige för flera år sedan. Trots det bestämde en majoritet i för- och grundskolenämnden att bara bygga en F 3-skola i Bullmark, utan att fullmäktige gett nya direktiv sedan Sävarnämnden upphört.

Till grund för beslutet att bygga en ny F 6-skola i Bullmark har bland annat varit:

Det stora geografiska område som skolan betjänar

Ett stort antal elever för överskådlig tid framöver

En bra skolmiljö för barnen

En storlek som ger förutsättningar för att bedriva verksamheten med kompetent personal.

Nuvarande F 6-skolan i Bullmark är fullbelagd och bedriver redan i dag verksamhet i baracker. I det läget är det ohållbart att inrymma 10–12-åringar från Bullmarks upptagningsområden i Sävar skola, eftersom Sävar skola också lider sådan brist på lokaler att verksamhet bedrivs i baracker. Beslutet har även upprört föräldrarna i Sävar, eftersom den skolan är så full att de första eleverna måste börja äta lunch 10:20 för att alla klasser ska hinna.

För- och grundskolenämndens beslut var dåligt underbyggt, kortsiktigt och förhastat. Det var dåligt agerat gentemot föräldrarna i området, och det driver dem till att fundera på att hitta privata alternativ, även dem som egentligen vill att kommunen ska ha ansvaret för deras barns skolgång. Beslutet överklagades häromveckan av föräldrar. Om det inte leder till en omprövning kommer vi att arbeta för att kommunfullmäktige ändå ska ta upp beslutet.

Ett argument för att centralisera skolverksamheten till Sävar var att det sades gynna pedagogiken, men forskning visar att för stora barngrupper och för trånga och bullriga lokaler undergräver förutsättningarna för lärande (det säger även det sunda förnuftet) Mellan raderna har vi dock förstått att den enda anledningen till beslutet har varit nedskärningar i nämndens investeringsbudget. Men uppväxtvillkoren för barnen i Sävarådalen är av så stor vikt för kommunen, och av en sådan principiell beskaffenhet, att en enskild nämnds investeringsplan inte kan få vara avgörande för utfallet.

Barns trygghet, uppväxtvillkor, hälsa och utveckling ska vara ledstjärnan för all samhällsplanering och alla politiska beslut. Vänsterpartiet vill att hela kommunen ska växa, inte bara tätorten. Då måste vi också ta kommunallagens §2 på allvar, där det står: ”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.” Då måste vi se till att alla barn i kommunen får gå i en skola i nära anslutning till hemmet (som det står i Skollagen) när det finns möjligheter till det.

Ett fullmäktigebeslut om bygge av en F 6-skola i Bullmark skulle betyda att kommunpolitikerna visar intresse för tillväxt och utveckling också utanför centralorten, för att även där bidra till fortsatt tilltro till kommunen och dess framtidsutveckling. Bullmarks upptagningsområde är högintressanta för unga familjer och har gett en positiv ökning av underlaget för en F 6- skola. Befolkningsutvecklingen påverkar det lokala näringslivet och framtidstron i området. En F 6- skola ger bättre förutsättningar för att området ska kunna vara en del av kommunens övergripande mål för befolkningstillväxt.

Låt de folkvalda i kommunfullmäktige ta ställning till planerna för Bullmarks skola, och bekänna färg i frågan om hur framtiden ska se ut för Sävarådalens byar och invånare.

Elisabet Forssell, Umeå
Kjell Bäckman, Bodbyn
Vänsterpartister

Elisabet Forssell sitter i För- och grundskolenämnden och kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Umeå.