Skip to main content

Etikett: Nejlikan 2:2016

Vad bör göras i Umeå för klimatet?

Vänsterpartiet Umeås miljögrupp har träffats och brainstormat kring lokala, nationella och globala klimat- och miljöfrågor. Med utgångspunkt i eko-eko-programmet föreslår pseudonymen One Planet, One People en röd tråd för partiets politik presenterat i en punktlista om vad som kan förverkligas i Umeå.

Miljögruppen har utifrån kommunpolitiska handlingsprogrammet och partiprogrammet brainstormat om lokala, nationella och globala klimat- och miljöfrågor vi borde driva och kampanja för här och nu, förutom de vi redan jobbat för och fått igenom.
Jag tycker det har varit svårt att hitta en egen röd tråd för miljöpolitiken, och hitta fler åtgärder än de självklara, som både motverkar klimatförändringen och leder mot ett jämlikt samhälle utan klasser. Vänsterpartiet har ju inte haft tillräckligt bra ideologisk grund och tillräckligt tydliga strategier för vad det innebär att vi är ett parti ”på ekologisk grund”. Det kommer att bli ändring på det om och när det ekologisk-ekonomiska punktprogrammet beslutas på kongressen i Örebro den 5-8 maj 2016.

[su_pullquote align=”right”]citattecken-orange
Det klimat vi människor som art är anpassade till i olika delar av världen har så stor betydelse för den materiella bas vi kan bygga våra olika civilisationer på.[/su_pullquote]Jag är redan nu nyfiken på hur vi skulle kunna omsätta punktprogrammet till verklighet. Vi är en stor partiförening i Umeå, och Umeå har stor betydelse för Sveriges klimatarbete.

Det klimat vi människor som art är anpassade till i olika delar av världen har så stor betydelse för den materiella bas vi kan bygga våra olika civilisationer på. Därför är klimatarbetet, som förstås hänger ihop med en massa andra frågor, ett allt överskuggande arbete just nu. Med citat och inspiration från förslaget till punktprogram kommer här några uppslag:

  • ”Omställningen behöver vara rödgrön. En kraftigt minskad total resursanvändning ska kunna kombineras med en hög materiell standard för alla. Vi ska lyfta fram jämlikhet, jämställdhet, solidaritet, organisering och demokrati som röda trådar i en framgångsrik omställning till ett hållbart samhälle. Arbetstidsförkortningen är en av de största omedelbara förbättringarna av människors livsvillkor som vår omställning till en ekologisk ekonomi ger.”
  • ”Fossilkapitalet har en särskilt destruktiv roll – dess existens vilar på fortsatta klimatgasutsläpp. Vi vill använda det gemensamma ägandet till att garantera att divesteringen blir av, att det fossila stannar i jorden.” Vi måste gå igenom och säkra att Umeå kommun eller dess bolag inte har några tillgångar i företag som utvinner fossil energi, om vi inte kan använda den makten för att behålla fossila bränslen under jord förstås. Våra skattepengar ska användas till verksamheter som drivs med fossilfri energi, och Umeå Energi ska vara en ännu starkare blåslampa bland Sveriges energibolag för fossilfri energiproduktion och energibesparing.
  • Kapitalets vinstmaximering måste underordnas hänsynen till planetens ekologiska gränser. Det verkar som att många politiker och tjänstemän är så glada att det finns stora fastighetsbolag som vill bygga och sedan hyra till kommunen eller till medborgare, att de inte har is i magen att ställa krav på material och energieffektivitet utöver det lagen kräver, vid markanvisningar och i detaljplaner. Den gigantiska stadsomvandling som sker i Umeå just nu har varit en otrolig möjlighet att göra rätt ur klimatsynpunkt. Kommer Hållbara Ålidhem på Geografigränd bli symbolen för en bra lösning som aldrig tillämpades i större skala?
  • Öka den kommunala skatten, med kompensation till låginkomsttagare, för att kunna öka den offentliga konsumtionens och produktionens. Och sedan ställa om den offentliga konsumtionen och produktionen så gott det går genom att utnyttja möjligheten till krav som närproducerat, ekologiskt, rättvisemärkt, god djurhållning och kollektivavtalslika villkor maximalt. Umeå ska till exempel göra hela den kommunala och upphandlade fordonsflottan fossilfri, och göra allt inom dess makt för att främja att annan yrkestrafik och privatbilstrafik i Umeå blir fossilfri.
  • Det görs en massa investeringar i Umeå som skapar tillfälliga jobb. Däremot verkar det finnas en rädsla för att starta upp nya eller utöka efterfrågade tjänster som innebär kontinuerliga jobb. Vi kan driva på för att skapa många gröna jobb i Umeå, till exempel service av lånelådcyklar, återvinning, återbruksstationer i stadsdelarna, reparation och underhåll, många nya jobb i kollektivtrafiken, arbetsintensiva åtgärder som testats i projektet BeGreen, nya välfärdstjänster som öppna förskolor och icke-kommersiella bemannade mötesplatser.
    Vi får inte lägga skuld på enskilda för klimatförändringen eller ansvar på enskilda att motverka klimatförändringen trots usla strukturer för att göra det. Vi måste bygga bra strukturer där det är tydligt och lätt att göra rätt, med förståelse för människors komplicerade vardag.
  • [su_pullquote align=”right”]citattecken-orange
    Vi får inte lägga skuld på enskilda för klimatförändringen eller ansvar på enskilda att motverka klimatförändringen.[/su_pullquote]Hur kan vi med politiska beslut minska de rikas ekologiska fotavtryck och ge utrymme för fotavtryck hos dem som verkligen behöver det? Ett sätt är att flytta över resurser från vägbyggen och parkeringshus, till utökad och på sikt avgiftsfri kollektivtrafik. Med hänsyn till att många som bor på landsbygden behöver egen bil. Vi kan också prioritera upprustning i bostads- och arbetsplatsområden med stor andel låginkomsttagare och arbetare, framför nysatsningar i segregerade villaområden och kontorsparker. En slags positiv diskriminering.
  • ”För att synliggöra att det behövs större förändringar än vad som idag är politiskt möjligt att få igenom måste vi också peka på de långtgående och långsiktiga lösningarna”. Inte bara internt, utan ibland också utåtriktat visa att våra dagskrav är logiska steg för ett nytt ekonomiskt system och en socialistisk utveckling.
  • Det kommer behövas en del flygresor till och från Stockholm under lång tid framöver. Umeå ska inte motverka att Bromma flygplats stängs – det finns ju snabbtåg från Arlanda till Stockholm. Umeå ska verka för utökad långväga och regional tågtrafik och för bevarande och utveckling av nattåget mot Stockholm och norrut. Ett sätt att minska flygresorna är att göra det roligare och enklare för Umeåbor att semestra i närområdet. Umeå kan inte vara sig själv nog som det ofta känns idag. Dels genom att fortsätta främja Kvarkentrafiken, dels genom att verka för bättre kollektivtrafikförbindelser till och hjälpa till att lyfta upp alla fina besöksmål i kommunen, i Västerbotten, grannlänen och grannländerna. Kan klimat- och energirådgivarna och konsumentrådgivarna jobba för klimatvänligt turistande i och utanför Umeå?
  • Jobba för att olika statliga och EU-stöd till klimatomställning ska vara så enkla som möjligt att ansöka om och att det inte alltid krävs innovativitet för att få pengar – om något behöver vi ju beprövade omställningsmetoder och att så många som möjligt ska söka!
One Planet, One People

Publicerat i Nejlikan, nr. 2:2016.
Om du vill svara på debattinlägget skickar du ditt svar till [email protected]. Du kan även svara i kommentarfältet.

Åternationalisera jordbrukspolitiken

Metoden med genetiskt modifierade/manipulerade grödor – GMO – kan verka tilltalande. Särskilt om det är snabba förändringar av utbudet på växter/grödor i jordbruket som önskas, säger Erik Danielsson.

åsikter. GMO är till för att skapa variation och lägga till egenskaper i växtförädlingsmaterialet. De kan gälla grönsaker, sädesslag, vegetariska livsmedel eller djurfoder, alternativt industri- och energigrödor. Om utsädesföretag hittar gener för resistens mot sjukdomar i till exempel spannmål, som korn, kan ju dessa föras in även i sortmaterialet för norra Sverige.

I vallodlingen – den mest förekommande grödan – förekommer olika sorter av gräs och klöver. Här kan det vara svårare att tänka sig GMO som förädlingsmetod. För vallutsäden jobbas det med populationssorter, vilket gör förädlingen mer komplicerad. Korn är ju självbefruktare, vilket gör sorterna helt genetiskt homogena.

Genomet/arvsmassan hos vallväxterna är också i de flesta fall relativt komplicerade och de egenskaper vi önskar, till exempel vinterhärdighet eller bra fiberkvalitet (smältbarhet som foder till kor, hästar och får), styrs ofta av många gener. I de fallen blir det för dyrt och komplicerat i förhållandet till avsättningsområdet. Teoretiskt kan det vara möjligt att föra in egenskaper med GMO även här, men det är nog mindre sannolikt med tanke på att norra Skandinavien inte är tillräckligt intressant som marknad för de världsledande GMO-bolagen.

[su_pullquote align=”right”]citattecken-orange
Dessa grödor är anpassade för stora monokulter skyddade i ett moln av giftbesprutningar.[/su_pullquote]Med genmanipulering av kulturväxter kan eftersträvade sort- egenskaper forceras fram genom genetisk tjuvkoppling (inklippning) av vissa sekvenser arvsmassa från andra växtslag/arters arvsmassa. Allt i syfte att ta fram patenterade sorter för avsalu.

En genetisk egenskap som blivit särskilt lukrativ är resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Dessa grödor är anpassade för stora monokulter skyddade i ett moln av giftbesprutningar. Här verkar dominerande förtag inom ”agrobussiness” som amerikanska Monsanta och schweiziska Syngenta. De skapar ett beroende av alla sin produkter från utsäde till kemikalier. Följden blir ökade risker i lantarbetares /bönders arbetsmiljö samt förorening av mark och vatten.

Det finns alltså förhållanden som i praktiken begränsar GMO-teknikens möjligheter. Ett är som sagt marknaden. Ett annat är den ovisshet som råder om de ekologiska konsekvenserna med GMO. Det är ovisst vad som sker med naturen när GMO-grödorna väl har etableras i jordbrukslandskapen. Biologisk forskning befarar att oönskade egenskaper som kemikalieresistens kan bli överförda till ogräs och vilda växter i omgivningarna. De balanser som finns i ekosystemen kan lätt bli rubbade när frön och pollen med helt andra anlag sprids med vindar.

För jordbrukets framtid i norr framstår inte heller GMO som någon lösning. Näringen verkar behöva något annat. Det kan vara samhällets satsningar på forskning, utveckling och utbildning för ekologiska lantbruk. Produktionsmetoder behövs som förlitar sig mer på platsbundna tillgångar. Det kräver mer närodlade marker och mänsklig arbetskraft.

Marker och jordar lämpliga för odling råder det ingen större brist på, likaså unga människor med odlingsintresse. Det är de ekonomiska förutsättningarna som behöver förändras. För det behövs bättre villkor och en jordförvärvslagstiftning som öppnar för fler brukare och andra brukningsformer. Förutsättningar finns för ”arktisk jordbruk” (EU:s benämning). De naturliga förhållanden gör visserligen att skördenivåerna kan bli lägre här i norr jämfört med sydligare trakter. Det är ingen tvekan om det.

Odlingssäsongens längd begränsar tillväxten, vilket de ljusa nätterna inte helt kan kompensera. Men kvaliteten blir därför oftast bättre. Bland grödorna är möjligheterna till hög avkastning kanske högst i vall, som ju kan börja växa direkt efter att snö och tjäle släpper. Vallen med sina mullbildning och kvävebindande förmåga är även grunden för ekologisk odling.

En åternationalisering av jordbrukspolitiken skulle var den bästa lösningen för lantbruket i norr. Det har historien redan visat.

Erik Danielsson

Publicerat i Nejlikan, nr. 2:2016.
Om du vill svara på debattinlägget skickar du ditt svar till [email protected]. Du kan även svara i kommentarfältet.