Bostadssektorn står för cirka 20% av Sveriges energianvändning. Vänsterpartiets Örjan Mikaelsson tycker att kommunen bör utreda möjligheterna till energisnålt byggande i stor skala i den kommande exploateringen på Ön. Energianvändningen i bostäder kan mer än halveras med hjälp av befintlig teknik. Örjan tycker att Umeå kan gå i bräschen och bli känd som en föregångskommun på energi och miljöområdet.

Bostadssektorn står för cirka 20% av Sveriges energianvändning (dvs 90 av 450 TWh) Räknar man in butiker, kontor och andra lokaler står byggsektorn för 40% av energianvändningen.

Av vår personliga energianvändning står bostaden för en tredjedel. Resor står för ytterligare en tredjedel och den resterande tredjedelen står vår matkonsumtion för. Effektivare energianvändning kommer att bli allt viktigare i framtiden. Energianvändningen i bostäder kan mer än halveras med hjälp av befintlig teknik. Det motsvarar energiproduktionen från cirka 10 Barsebäcksreaktorer.

I Sverige har ett intressant energisparande och miljövänligt byggande av bostäder börjat ta fart. Det är idag med enkla medel möjligt att bygga mycket energisnåla hus med bra inneklimat trots att de saknar traditionella värmesystem. Den totala energianvändningen i de hus som hittills byggts med denna metod är i det närmaste halverad jämförd med ett traditionellt bostadshus.

Utan att fördjupa sig i själva byggtekniken kan man säga att den bygger på två förutsättningar. För det första handlar det om mycket välisolerade hus och för det andra måste husen vara täta för att kontrollera ventilation och värmeåtervinning. De enda värmekällor som krävs är i husen är människor och djur och de värmekällor som köksutrustning och andra maskiner utgör.

Det mest kända exemplet på bostäder byggda enligt denna metod finns i Lindås utanför Göteborg. Idag har man på sina ställen i landet börja bygga hus enligt denna princip i stor skala. Hamnhuset med 116 lägenheter i Göteborg är ett exempel, men även i bl.a Växjö och Alingsås är man i full färd med energisnålt byggande.

Produktionskostnaderna för dessa energisnåla hus är inte högre än vid traditionellt byggande tack vare den lägre eller obefintliga produktionskostnaden för värmesystemet.

Den lägre kostnaden för energianvändningen kompenserar gott och väl den högre kapitalkostnaden vilket gör att exempelvis Hamnhuset i Göteborg blir billigare att bo i  från första året.

Det finns inga egentliga hinder för att bygga energisnålt enligt ovan beskrivna metod lägre norrut i vårt land, men än så länge är inget sådant projekt på gång i våra trakter. Det är väl snarare så att ju längre norrut vi kommer desto större vinster finns att hämta in. Varför skulle inte Umeå kunna gå i bräschen och bli känd som en föregångskommun på energi och miljöområdet?

Utred möjligheterna till energisnålt byggande i stor skala enligt den ovan beskrivna modellen i den kommande exploateringen på Ön.

Örjan Mikaelsson

Vänsterpartiet

Befria äldreomsorgen från misslyckanden med privata entreprenörer, säger Josefin Mikaelsson, vänsterpartiets ledamot i socialnämnden. I de privata alternativen ligger löneläget cirka 1 000 kronor lägre än i den kommunala verksamheten. Detta i kombination med att anställda i de privata alternativen oftare jobbar deltid innebär att den lägre lönen får ett än större genomslag. (Läs mer)

Socialnämndens Au beslutade i onsdags att lägga ut det nya äldreboendet på Marielund på entreprenad. Detta trots att tidigare försök med privat drift inte har varit så lyckosamma. Vänsterpartiet reserverade sig med följande skrivelse:

Jag reserverar mig till förmån för mitt yrkande att Socialnämnden inte ska genomföra konkurrensutsättning av Marielunds äldreboende. Nämnden har alldeles nyligen beslutat att inte förnya ett avtal med den privata entreprenör som driver två äldreboenden och hemtjänst i Östra stadsdelarna. Skälen var att det ansågs svårt att garantera en god och säker vård för de boende. Orsaken var ägarbyte och därpå följande problem för entreprenören att behålla personal.

Jag tycker att en rimlig lärdom hade varit att inte göra nya upphandlingar, då vi kan se dessa problem.

Om kommunen likväl väljer att gå vidare med entreprenörer inom äldreomsorgen bör man åtminstone dra den slutsatsen att vi tydligt behöver skärpa upp direktiven för upphandlingen, så att vi kan säkerställa god kvalitet i omsorgen. Det är också ett rimligt krav att en entreprenör ska uppfylla samma personalpolitiska mål som gäller för kommunens egen verksamhet, t.ex. låglönesatsning samt att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för den enskilda.

I de privata alternativen ligger löneläget cirka 1 000 kronor lägre än i den kommunala verksamheten. Detta i kombination med att anställda i de privata alternativen oftare jobbar deltid innebär att den lägre lönen får ett än större genomslag.

Att samma krav ska gälla för entreprenörer som för den egna driften borde vara viktigt särskilt för de som gärna vill ha privata alternativ för att skapa konkurrens och jämförelser med den egna verksamheten.

Befria äldreomsorgen från misslyckanden med privata entreprenörer.

Josefin Mikaelsson (V)

Det är bra att fler vill ha en jämställdhetsförskola, säger
Tamara Špirić, gruppledare i Umeå, efter att ha fått ett positivt svar från Margaretha Röngren (S).
Vänsterpartiet välkomnar det initiativ till en förskola med genuspedagogik som en grupp föräldrar tagit. Det har man själv drivit tidigare, och nu frågade Špirić om ordföranden var beredd att jobba för en förskola med genuspedagogik. (Läs mer)

– Det behövs metodutveckling och medveten fokusering på jämställdhetsfrågor på dagis, därför är jag glad att det finns en positiv syn på genuspedagogik även hos socialdemokraterna, säger Tamara Špirić.

 I början av förra mandatperioden föreslog hon en jämställdhetsförskola, men fick då inget gehör. Efter ett initiativ från en grupp föräldrar är frågan än en gång aktuell. På kommunfullmäktige 26 april frågade Špirić hur Margaretha Rönngren (s), ordförande i för- och grundskolenämnden såg på saken. Rönngren svarade att hon var positiv, tex att kanske någon av de avdelningar som ska öppnas närmaste tiden kunde ha en jämställhetsprofil.

– Jag är glad att jag fick ett positivt svar och hoppas att arbetet kan påbörjas snarast. Det är många otåliga föräldrar som längtar efter denna möjlighet, och tiden är sannerligen mogen för en jämställdhetsförskola, framhöll Tamara Špirić.
 
Hon tog också upp i debatten en sådan förskola skulle tillgodose det stora intresset för jämställdhetsuppfostran som finns hos en del föräldrar, och även främja metodutvecklingen för genuspedagogiken.

 

Ett mantra Lennart Holmlund gärna upprepar är att Umeå kommun rentav är Norrlands ”draglok”. Det ligger mycket i detta påstående, men desto mer förvånande är det då att driva igenom ett bostadsbyggande som kommer att innebära ett hinder och en flaskhals på Botniabanan. Det är närsynt, kommunegoistiskt och utan visioner och det är självklart Länsstyrelsens sak att se till att detta inte sker. Den smått fyndiga metaforen ”Dragloket Umeå” riskerar att bli en bromskloss för den framtida tågtrafiken på Botniabanan och Norrbotniabanan. (Läs mer)

Samhället satsar den ofantliga summan på minst 13 miljarder kronor på bygget av Botniabanan. Botniabanan är ett riksintresse och Länsstyrelsens roll i sammanhanget är att bevaka detta intresse. Bo Berge har gjort vad som åligger honom, nämligen granskat detaljplanen och pekat på de problem som föreligger. Det handlar i första hand om de alltför höga bullernivåer som kommer att uppstå när tågen börjar trafikera Botniabanan. Och precis som Banverket skriver i sitt remissvar så är "Buller en hälsofråga och inte en komfortfråga vilket Karolinska Institutet konstaterat i en nyligen publicerad studie". Det handlar inte bara om sömnproblem, irritation, och huvudvärk utan risken för förhöjt blodtryck och följdverkningar av detta.

Miljölagstiftningen är tydlig med att det är den som orsakar olägenheter som tex buller är skyldig att eliminera detta. Således Banverket och inte Umeå kommun i detta fall. Den lösning som då kommer att finnas till hands blir att sänka hastigheten och att begränsa antalet tågrörelser nattetid till maximalt tre st per natt. Den befintliga undermåliga Stambanan blir då alternativet med betydligt sänkt produktivitet som följd, dvs kortare tåg och lägre maxvikt. Det är värt att påminna om att upprinnelsen till Botniabanan var behovet av förbättrad och uppgraderad godstrafik. Ett andra spår erfordras, för att minimera skadorna för framförallt processindustrin i händelse av ett haveri på nuvarande enkelspåriga stambanan. Detta andra spår läggs som en kustjärnväg, dvs Botniabanan. Persontrafiken är oerhört viktig men i kommer i ekonomiska termer alltså vara underordnad godstrafiken.

Den del av Sverige som ligger norr om Umeå har stora processindustrier och är beroende av en rationell godsjärnväg utan flaskhalsar. Huvudproblemet är att banan skall disponeras av godstrafiken på nätterna och persontrafiken på dagtid med åtföljande stora nattliga bullerstörningar. Barentsregionen med storstaden Murmansk som centrum är idag en nedsliten region men med stora naturrikedomar och stor utvecklingspotential. Den naturligaste och smidigaste transportleden ner till de centrala delarna av Europa kommer att gå via Norrbotnia/Botniabanan. Det är därför mycket förvånande att landshövding Lorentz Andersson med stort industriellt engagemang och kunnande inte tar sitt ansvar i denna för vår region så viktiga fråga!

Landshövding Lorentz Andersson stödjer sig på Banverkets remissvar och säger att han inte kommer att ställa sig negativ till den föreslagna detaljplanen. I remissvaret säger Banverket med en negation att: "Banverket är generellt inte negativ till bostadsbyggande i järnvägens närområde." Vidare säger man att: "fortfarande finns ett antal boende som utsätts för nivåer över gällande riktvärden. Risken för att användningen av järnvägsanläggningen (som är av riksintresse) påverkas negativt i framtiden har därför inte helt eliminerats i det aktuella detaljplaneförslaget…." Vidare säger Banverket att för att reducera bullret till acceptabla nivåer krävs en 600 meter lång inbyggnad där kommunen förutsätts dela på den kostnad det skulle innebära. Jag har hört summan 100 miljoner nämnas för en sådan inbyggnad. Banverkets remissvar som Lorentz Andersson stödjer sig på är alltså inte entydigt positiv till detaljplanen. Banverket tar ju inte ansvar för den samlade bedömningen vilket naturligtvis Länsstyrelsen skall göra. Den andra stora bullerkällan, helikoptertrafiken till NUS har jag aldrig hört Lorenz Andersson nämna. 

En annan sak som är förvånande är att landshövdingen överhuvud taget tar över detta ärende. Den normala hanteringen är vad jag förstått ett ämbetsmannabeslut. I detta fall länsarkitekt Bo Berge och hans överordnade, avdelningschef på miljö/plan Percy Gustavsson, vilka hittills skrivit på Länsstyrelsens två senaste yttranden i detta planärende. I dessa yttranden tydliggörs att de förändringar som gjorts – sänkningen av våningsantalet – inte föranleder någon ändrad bedömning från Länsstyrelsens sida. För drygt ett halvt år sedan underkändes i stort sett samma detaljplan av Länsstyrelsen och landshövding Lorentz Andersson. Idag har en 180-gradig omsvängning skett, efter ordergivning från landshövdingen!

Även i Banverkets yttrande kan man utläsa att otillbörlig men möjlig ordergivning uppenbarligen har förekommit, eftersom ovanstående redovisade reservationer har skrivits in i yttrandet samtidigt som verkets sakkunniga handläggare tvingats acceptera den nya ändrade detaljplanen.

Örjan Mikaelsson, Vänsterpartiet Umeå