Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) undersökning föredrar 9 av 10 svenskar ökad kvalitet inom äldreomsorg, skola och sjukvård före sänkt skatt (läs mer)

Så många som 85 % kan tänka sig att betala högre skatt för att stärka kvalitén i sjukvården för alla. Det är tydligt att Sveriges befolkning vill slå värn om och utveckla den gemensamma välfärden.

Den svenska välfärdsmodellen bygger på att alla ska ha tillgång till en gemensamt finansierad skola, vård och omsorg. Vi betalar tillsammans för att samhället ska ta hand om de som behöver stöd, vilket vi förmodligen alla någon gång kommer att behöva. Det kan vara behov av dagisplatser, hjälp vid benbrott och stöd när vi blir äldre.

För mig är det därför orimligt att våra gemensamma tillgångar omvandlas till vinst i privata företag.

Därför är det viktigt att skilja på offentlig och privat drift. Offentliga sektorn skall drivas utan vinstintresse, vilket är motsatsen till de privata företagen. Grundidén med att driva ett företag är att verksamheten ska generera vinst. När välfärden flyttas över till privata företag tas vinstpengar ut från de medel som skulle ha gått till välfärdsverksamheten. Därför är det fullkomligt orimligt att kommunen väljer att styra över vår verksamhet till företagens värld – där huvudsyftet är att gå med vinst. I Umeå har vi idag flertalet privata fristående skolor, privata vårdföretag och andra företag som bedriver verksamhet inom välfärdssektorn. Denna så kallade konkurrens medför att den som syns mest och tillsynes är billigast vinner. Miljoner av välfärdspengar går ut till marknadsföringskampanjer istället för utveckling av verksamheten.

Jag menar att Umeå kommun ska vara bäst, inte nödvändigtvis billigast.

Eva Nordberg (v)

– Det är ett ansvarsfullt uppdrag och blir jag vald ser jag framemot att vara med och utforma en socialistisk och feministisk politik för 2000- talet. En bred och förankrad politik som rymmer alla dessa människor som tycker att vi behöver en mer rättvis och solidarisk värld – kommenterar Tamara.

Intervju med SR Västerbotten går att höras på fäljande länk: klicka här

Vänsterpartiet Umeå frågar i en interpellation till ordförande i för-och grundskolenämnden hur tillgången på skolsköterskor och kuratorer är i vår kommunala skola jämfört med i friskolorna (läs mer)

 Till
ordförande i för- och
grundskolenämnden
Margareta Rönngren

Interpellation Umeå den 17 april 2008

Skolhälsovården, hur är tillgången på skolsköterskor och kuratorer i vår kommunala skola jämfört med i friskolorna?

En fungerande skolhälsovård är en viktig del av skolas ansvar för elevernas sociala och psykiska välbefinnande. Om inte elevvården fungerar finns risken att barn far illa utan att det uppmärksammas. Elevernas möjlighet till att tala med någon utanför familj och lärarkår ger en känsla av trygghet för den enskilda eleven och kan ge skolan en möjlighet att lösa problem i ett tidigt stadium. Därför kan en urholkad elevvård leda till såväl tragiska personliga öden, som ökade samhällskostnader då sociala problem inte upptäcks i tid.

Skolpengen innehåller medel för elevvård men tidigare har det varit tydligt att elever på friskolor haft sämre tillgång till detta än vad elever på kommunala skolor har haft. I Umeå kommun har eleverna i grundskolan ungefär 1 skolsköterska per 520 elever, totalt 16 skolsköterskor per 8 309 elever. Friskoleetableringen i kommunen är hög.
Vi vet redan att friskolorna på gymnasienivå försöker komma undan med låga elevvårdskostnader, frågan är hur det ser ut för friskolorna på grundskolenivå?

Därför vill jag veta;

1. Hur ser skolhälsan ut på de kommunala grundskolorna jämfört med friskolorna?

2. Hur många skolkuratorer finns inom den kommunala skolan per 1000 elever jämfört med friskolorna?

3. Hur stor del av elevernas skolpeng går till elevvård i de kommunala skolorna respektive friskolorna?

4. Vilken dialog, om någon, för kommunen med friskolorna om vikten av väl fungerande elevhälsa?  

För Vänsterpartiet Umeå

Clara Norberg Averbo

Vänsterpartiet Umeå interpellerar till kommunstyrelsens ordförande om källsortering av avfall i kommunens verksamheter (läs mer)

Interpellation 2008-05-16

Till ordförande i kommunstyrelsen Lennart Holmlund

Är det inte dags att även stadshuset börjar källsortera sitt avfall?

Kommunen är en länk i den kedja som har ansvaret för avfallshanteringen. Många av landets invånare sopsorterar flitigt. Nio av tio hushåll tycker att vi måste källsortera mer för miljöns skull. Det visar en undersökning från Sörab (januari 2008), ett kommunalt bolag ägt av tio kommuner i Storstockholm.

Mängden hushållsavfall i Sverige uppgick under 2006 till 4 500 000 ton eller 494 kg per person. Det är en ökning med 3,5 procent jämfört med 2005. Soporna behandlades enligt följande; 10,4 % gick till biologisk behandling, 5,0 % gick till deponering, 36,8 % var materialåtervinning, 46,8 procent förbränning med energiutvinning och 0,9 % var farligt avfall som krävde specialbehandling.

Idag är det tydligt att de flesta hushållen tar sitt ansvar, men hur står det till hos kommunen? Kommunen bör vara ledande när det gäller sopsortering i vår egen verksamhet för att föregå med gott exempel.

Jag vill ha svar på följande:

1. Varför källsorterar vi inte i stadshuset?
2. Hur ser det ut i kommunens andra lokaler, saknas källsortering även där?
3. Är du beredd att införa källsortering i alla kommunala verksamheter?

För Vänsterpartiet Umeå

Lasse Jacobson