Månad: maj 2008

Vänsterpartiet Umeå frågar i en interpellation till ordförande i för-och grundskolenämnden hur tillgången på skolsköterskor och kuratorer är i vår kommunala skola jämfört med i friskolorna (läs mer)

 Till
ordförande i för- och
grundskolenämnden
Margareta Rönngren

Interpellation Umeå den 17 april 2008

Skolhälsovården, hur är tillgången på skolsköterskor och kuratorer i vår kommunala skola jämfört med i friskolorna?

En fungerande skolhälsovård är en viktig del av skolas ansvar för elevernas sociala och psykiska välbefinnande. Om inte elevvården fungerar finns risken att barn far illa utan att det uppmärksammas. Elevernas möjlighet till att tala med någon utanför familj och lärarkår ger en känsla av trygghet för den enskilda eleven och kan ge skolan en möjlighet att lösa problem i ett tidigt stadium. Därför kan en urholkad elevvård leda till såväl tragiska personliga öden, som ökade samhällskostnader då sociala problem inte upptäcks i tid.

Skolpengen innehåller medel för elevvård men tidigare har det varit tydligt att elever på friskolor haft sämre tillgång till detta än vad elever på kommunala skolor har haft. I Umeå kommun har eleverna i grundskolan ungefär 1 skolsköterska per 520 elever, totalt 16 skolsköterskor per 8 309 elever. Friskoleetableringen i kommunen är hög.
Vi vet redan att friskolorna på gymnasienivå försöker komma undan med låga elevvårdskostnader, frågan är hur det ser ut för friskolorna på grundskolenivå?

Därför vill jag veta;

1. Hur ser skolhälsan ut på de kommunala grundskolorna jämfört med friskolorna?

2. Hur många skolkuratorer finns inom den kommunala skolan per 1000 elever jämfört med friskolorna?

3. Hur stor del av elevernas skolpeng går till elevvård i de kommunala skolorna respektive friskolorna?

4. Vilken dialog, om någon, för kommunen med friskolorna om vikten av väl fungerande elevhälsa?  

För Vänsterpartiet Umeå

Clara Norberg Averbo

Vänsterpartiet Umeå interpellerar till kommunstyrelsens ordförande om källsortering av avfall i kommunens verksamheter (läs mer)

Interpellation 2008-05-16

Till ordförande i kommunstyrelsen Lennart Holmlund

Är det inte dags att även stadshuset börjar källsortera sitt avfall?

Kommunen är en länk i den kedja som har ansvaret för avfallshanteringen. Många av landets invånare sopsorterar flitigt. Nio av tio hushåll tycker att vi måste källsortera mer för miljöns skull. Det visar en undersökning från Sörab (januari 2008), ett kommunalt bolag ägt av tio kommuner i Storstockholm.

Mängden hushållsavfall i Sverige uppgick under 2006 till 4 500 000 ton eller 494 kg per person. Det är en ökning med 3,5 procent jämfört med 2005. Soporna behandlades enligt följande; 10,4 % gick till biologisk behandling, 5,0 % gick till deponering, 36,8 % var materialåtervinning, 46,8 procent förbränning med energiutvinning och 0,9 % var farligt avfall som krävde specialbehandling.

Idag är det tydligt att de flesta hushållen tar sitt ansvar, men hur står det till hos kommunen? Kommunen bör vara ledande när det gäller sopsortering i vår egen verksamhet för att föregå med gott exempel.

Jag vill ha svar på följande:

1. Varför källsorterar vi inte i stadshuset?
2. Hur ser det ut i kommunens andra lokaler, saknas källsortering även där?
3. Är du beredd att införa källsortering i alla kommunala verksamheter?

För Vänsterpartiet Umeå

Lasse Jacobson

Vänsterpartiet i Umeå ser gärna en utveckling av UPAB:s förslag till att höjningar på parkeringsavgifter satsas på utbyggnad av kollektivtrafik, inte byggandet av ett parkeringsgarage (läs mer)

– För Vänsterpartiet handlar det i första hand om att människor ska välja andra   transportmedel än bilen, det måste löna sig att åka kollektivt, påpekar Tamara Špirić, gruppledare Vänsterpartiet.

 – Detta i kombination med det föreslagna utvecklandet av en miljözon i centrala stan skulle faktiskt kunna påverka vår luftmiljö, menar Špirić.

Umeå tillhör idag de städer i Sverige som har värst nedsmutsad luft. Därför har de lokala politikerna ett ansvar att fatta konkreta handlingsinriktade beslut, både för att lösa vår lokala miljöproblematik men också för att bidra till att stävja den globala miljöförstöringen, menar Vänsterpartiet.

– Jag är övertygad om att många människor är villiga att delta i arbetet för en bättre miljö. Därför måste vi som beslutsfattare se till att underlätta för lättillgängliga miljövänliga alternativ och samtidigt omfördela mellan de som väljer att smutsa ner vår atmosfär och de som tar sitt ansvar, konstaterar Tamara.

socialtjänstområdet tillhör de frågor som Vänsterpartiet i Umeå prioriterar högst, där det idag finne en kraftig ökning av behoven inom äldre- och handikappomsorgerna (läs mer)

 Vänsterpartiets budgetpolitik utgår från att skapa tillräckliga resurser för att hantera att vi får fler äldre och handikappade, samt att kommunen anställda ska ha goda löner och rimliga arbetstider.

När ekonomin i Socialnämnden och kommundelsnämnderna inte är tillräcklig är vår ambition att både visa på resursbehovet inom sektorn och att agera i respektive nämnd för att prioritera och hitta de bästa lösningarna.

Det är bra att vi jämför vår verksamhet med andra kommuner, men det måste gälla innehållet lika väl som kostnaden och får inte leda enbart till en tävling om att ha den billigaste verksamheten. Vi måste slå vakt om att kommunen erbjuder en värdig omsorg, för såväl brukare som personal. Alla kommuninvånare som behöver kommunens omsorg skall uppleva den som god och personalen ska veta att de är uppskattade och nödvändiga för att samhället ska fungera.

Vi menar att Umeåborna kan ha en egen uppfattning om vad god äldreomsorg är: vi vill att Umeå ska vara bäst, inte nödvändigtvis billigast!

Eva Nordberg (v)