Vänsterpartisten Erik Danielsson ställer en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund angående vilka åtgärder man vill göra för att minska biltrafiken i Umeå centrum.
Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund, s Kommer kommunledningen att göra något för att minska biltrafiken i Umeå? Fullmäktige antog den 24 november 2003 ett Energiprogram för kommunen. Vi beslutade där om ett mål som lyder: ”År 2010 ska trafikarbetet i Umeå ha minskat med 5 % per person i jämförelse med år 2003”. En rapport om trafikens utveckling i Umeå har nyligen presenterats. Den förändring av resvanor som nu sker i Umeå visar sig inte stämma med vår målsättning i Energiprogrammet. Användningen av bil ökar i en takt med 7 % om året sedan år 2003. Biltrafiken ökar kraftigt samtidigt som resandet med kollektivtrafiken rasar. Av alla resor i centrumfyrkanten sker nu omkring 50 % med bil och bara 8 % med buss. Kommer kommunledningen att göra något för att minska biltrafiken i Umeå och därmed energiförbrukningen fram till år 2010 i enlighet med energiprogrammet? Erik Danielsson, v

Vänsterpartiet har skrivit en interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund om hur barnfattigdomen ser ut i Umeå kommun och vad man tänkt göra åt den.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund.

Barnfattigdomen i Umeå kommun.

Rädda barnen har gjort en rapport som handlar om förändring av fattigdomen i Sverige över tid. 1991 låg Umeå på 22:a plats bland Sveriges kommuner. Då tillhörde 10,1 % av barnen andelen fattiga. 2002 var Umeå nere på plats 136 och andelen fattiga hade ökat till 10,8%. Naturligtvis måsta man ställa sig frågan varför Umeå har halkat ner på rankingen? Finns det någon analys gjord av situationen?

I Sverige som helhet har barnfattigdomen minskat de senaste åren. 1991 låg barnfattigdomen på på 14,9 %. 2002 låg den på 13% Det innebär alltså att Umeå befinner sig under den nivån. Vi tycker ändock att det är oroväckande att fattigdomen ökar i vår kommun och att vi tappar i jämförelse med många

kommuner i landet.

Rapporten bekräftar även att skillnaderna mellan rika och fattiga hushåll ökar. Den fattigaste tiondelen av hushållen i Sverige har tappat 3% av sin inkomsstandard sedan 1991 medan den rikaste tiondelen fått en

standardhöjnng på 14%. Hur ser situationen ut i Umeå när det gäller de ökande standardklyftorna?

Skillnader i ekonomisk utsatthet för personer med svensk respktive utländsk bakgrund

ökar också. Det är fyra gånger större risk at hamna i ett fattigt hushåll om man har utländsk bakgrund. Den är i synnerhet påfallande om båda föräldrarna är utrikes födda och kom till Sverige under 90-talet.

Det är mycket stora variationer mellan landets kommuner. Barnfattigdomen varierar mellan 4% och 32%. Det är enbart i storstadsregionerna som barnfattigdomen är större idag än i början på 90-talet. Är Umeå  drabbat av detta storstadssyndrom? I vår kommun har fattigdomen nämligen ökat med 0,7%.

De fattiga barnen tillhör ju självklart de som aldrig får möjlighet att åka iväg på semestrar. I intervjuer med barn från fattiga familjer framkommer det ofta att barnen väldigt gärna skulle vilja gå till ortens badhus. Ibland kan det vara det allra främsta önskemålet. Många har nästan aldrig råd med detta.

Vänsterpartiet menar att vi har ett kommunalt ansvar att ge barn från fattiga familjer en god och trygg uppväxt med tillgång till fritidsaktiviteter och utvecklande sammanhang. Vi menar att den kommunala

planeringen ska utgå från ett perspektiv där vi ger alla barn en meningsfull tillvaro och valmöjligheter.

Nu till våra frågor:

Hur ser du på utvecklingen av barnfattigdomen i Umeå kommun?

Vilka åtgärder har satts in för att minska konsekvenserna av

barnfattigdomen?

Hur har inkomstklyftorna förändrats iUmeå kommun och vilken analys vill du

göra med anledning av det?

Hur tycker du att vi i Umeå kommun ska agera för att ge barn med utländsk

härkomst bättre möjligheter att slippa fattigdom och utsatthet?

Eva Arvidsson

Örjan Mikaelsson

När Vänsterpartiet gjorde upp med Socialdemokraterna om 2006 års budget var det en av Vänsterpartiets viktigaste krav att heltid ska vara norm i Umeå kommun. Deltid ska vara en möjlighet.
Heltid är en rättighet i Umeå kommun. I Umeå kommun är heltidsanställning en norm och deltidsanställning en möjlighet. Det var en konsekvens av Vänsterpartiets budgetuppgörelse med Socialdemokraterna i Umeå. Vänsterpartiet krävde, och fick gehör för en skrivning för ett mer rättvisa anställningsförhållanden. Sakläget ser ut så här: Kvinnor diskrimineras systematiskt och tvingas genomgående att acceptera sämre anställningsvillkor än män. Allra sämst villkor har kvinnor i LO-yrken. En viktig orsak till inkomstklyftorna mellan kvinnor och män är det faktum att så många kvinnor arbetar deltid. Under första kvartalet 2003 arbetade 45 procent av LO:s kvinnor deltid och 9 procent av LO-männen. Andelen deltidsarbetande kvinnor är klart högre inom LO än inom TCO och SACO. Andelen deltidsarbetande män är genomgående låg. Kvinnors arbete betraktas fortfarande i hög grad som något av en bisyssla medan männens förvärvsarbete är något huvudsakligt. Män förväntas arbeta heltid och prioritera förvärvsarbete före oavlönat arbete. Kvinnor förväntas prioritera ansvar för barn och hushållsarbete och mer i mån av tid ägna sig åt förvärvsarbete. Män förväntas behöva en inkomst för att klara en försörjning medan kvinnors inkomst ses som ett extra tillskott till hushållskassan. Priset är högt. Kvinnor får betala med lägre löner, otrygga anställningar, högre deltidsarbetslöshet och mindre makt och inflytande över sin ekonomi än män. Orättvisor som i förlängningen också för med sig lägre ersättningar i socialförsäkringssystemen, lägre pensioner samt mindre möjlighet till utveckling i arbetet. Deltidsanställda kommer lätt utanför arbetsplatsens planeringsarbete och får därigenom mindre makt över sin arbetssituation. Ett vanligt förekommande motiv för deltidsarbete är att det inte går att organisera arbetet med annat än deltider. Men Vänsterpartiet menar att orsaken till kvinnors deltidsarbete är två. Dels handlar det om att få en allt mer omöjlig tidsekvation att gå ihop – kvinnorna arbetar deltid för att hinna och orka med det oavlönade hemarbetet. Dels handlar det om att det är en fördel för arbetsgivarna med deltidsanställda. Det ger flexibilitet med fler personer och personalen kan arbeta mertid för att t ex täcka in sjukfrånvaro. Kvinnor som jobbar deltid för att orka med hemarbete förekommer över hela arbetsmarknaden, medan deltidsarbete som beror på arbetsgivarens behov är klart vanligast inom LO-yrken. Man måste då väga det ekonomiska motivet mot vilka konsekvenser det får för kvinnor. 2003 var det drygt 215 000 personer som uppgav att de arbetar mindre än vad de själva önskar. Av dessa är 155 000 kvinnor som därmed får lägre inkomster än de annars skulle ha. Merparten av de kvinnorna finns inom arbetaryrken. Mer än var fjärde deltidsarbetande kvinna inom LO vill arbeta mer. I åldersgruppen under 25 och 25-29 år har andelen med ofrivilligt korta arbetstider fördubblats sedan 1990. Vanligast är det inom Hotell- och Restaurang, Handels och Kommunal. Det innebär att kommunen hör till en av de arbetsplatser som mest bidrar till att kvinnor har låga inkomster. Det betyder att kvinnorna får betala vad kommunen tjänar på att ha deltidsanställningar. Vi menar att kommunen har ett ansvar att bryta deltidsfällan för kvinnorna. När kommunen erbjuder alla heltid kommer det bli svårt för Handeln och Restaurangnäringen att rekrytera personal om inte de också börjar erbjuda heltid. På det viset gör kommunen inte bara en insats för de egna anställda kvinnorna utan för alla deltidsarbetande kvinnor. Eva Arvidsson Gruppledare (v)-Umeå

JÄMSTÄLLDHET Det är heltidsarbete som är riktlinjen för anställda i Umeå kommun. Det skrivs nu tydligt in i den reviderade Jämställdhetsplanen för Umeå kommun.
Den nya formuleringen att”heltid är norm, deltid en möjlighet” är ett direkt resultat av budgetsamarbetet mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet

Heltidsarbete blir riktlinje JÄMSTÄLLDHET Det är heltidsarbete som är riktlinjen för anställda i Umeå kommun. Det skrivs nu tydligt in i den reviderade Jämställdhetsplanen för Umeå kommun. Den nya formuleringen att"heltid är norm, deltid en möjlighet" är ett direkt resultat av budgetsamarbetet mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet. Skriver VK, 7/9-05. Vänsterpartiets yrkande att vi ska kräva samma rättigheter för anställda vid entreprenadupphandlingar avslogs. De övriga partierna menar att vi ska tillåta entreprenader att konkurrera med den kommunala verksamheten genom att ge de anställda sämre arbetsvillkor. Något Vänsterpartiet säger bestämt nej till.