Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med syfte att stärka mänskliga rättigheter i produktionen över hela jorden. Rättvisemärkta varor, bland dem kaffe, te, bananer och kakao, produceras under rimliga förhållanden när det gäller miljö, löner och arbetsvillkor. Arbetare och småbönder får skäligt betalt för sina produkter, inget barnarbete förekommer och de fackliga rättigheterna respekteras. Social, ekonomisk och demokratisk utveckling gynnas i områden med etisk produktion.
I Sverige stödjer LO, Svenska Kyrkan och en rad andra organisationer rättvis handel genom att vara medlemmar i föreningen Rättvisemärkt. Vänsterpartiets Tamara Spiric och Clara Norberg Averbo tycker att det nu också är dags för Umeå kommun att ställa etiska krav vid inköp av varor. (Läs mer)

Ur motionen:

Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att det går att ställa etiska krav om man gör det på ett korrekt och genomtänkt sätt. I ett PM från juni 2006 har man tittat på många olika aspekter och kommit fram till att etiska krav är juridiskt hållbara. För att upphandlaren ska följa lagen och inte binda sig vid en viss märkning så anser SKL att kravet i upphandlingen kan formuleras ungefär så här: etiskt producerade varor som till exempel Rättvisemärkt eller annan likvärdig märkning. Lagen är alltså inget hinder för att handla varor som producerats enligt vad vi i Sverige tycker är rimliga och normala villkor.

Umeå kommun behöver agera särskilt för att garantera mänskliga rättigheter, eftersom dessa inte gäller överallt på den globala marknaden. Fattigdom och utnyttjande av arbetare ses också av somliga som ett helt naturligt steg i en utvecklingskedja, och inget som vi i den rika världen ska bekymra oss om. Enligt det nyliberala synsättet ska man aldrig "störa" marknaden med krav på tex vettiga löner och giftfri arbetsmiljö. Marknaden sköter sig bäst själv, och justerar löner och arbetsvillkor i enlighet med vad ekonomin i landet tål.

Men majoriteten av människorna hålls kvar i fattigdom medan en liten rik elit fortsätter att leva i överflöd. Ofta måste även barnen i fattiga familjer bidra till familjens försörjning. De här fattiga människorna i de fattiga länderna producerar ofta för oss i den rika världen.
Vi får alltså en växande tillgång på billiga varor, eftersom produktionskostnaden – läs löner och miljökrav – är så låga i många länder.

En del kommuner arbetar redan med att ställa etiska krav vid upphandling. Malmö och Munkfors har kommit så långt i sitt arbete att de diplomerats som Fairtrade City. Det innebär att de har tagit på sig att engagera sig för en etisk konsumtion. Det förutsätter ett gemensamt åtagande från både den offentliga och den privata sektorn.  För att bli en Fairtrade city måste man leva upp till 5 grundläggande kriterier, som handlar om politiskt stöd, ansvarig styrgrupp, ett antal arbetsplatser som konsumerar rättvisemärkt, tillräckligt utbud i butiker och ett aktivt informationsarbete.

Nu är det dags att Umeå kommun börjar ställa krav i sina upphandlingar att varorna ska vara Rättvisemärkta eller ha annan likvärdig märkning.

Vi kan i vår kommun fatta beslut som bidrar till att stävja ren rovdrift på världens allra fattigaste invånare.

Därför yrkar vi:

Att Umeå kommun ändrar sina upphandlingsdirektiv så att varor vi upphandlar är Rättvisemärkta eller har motsvarande etiskt ställda och uppfyllda krav.

Att Umeå kommuns egna verksamheter övergår till att dricka kaffe och te som är Rättvisemärkt (eller motsvarande).

Att Umeå kommun gör insatser för att bland kommunens medborgare och företag öka den etiska konsumtionen.

Att kommunen skall arbeta för att bli certifierad som Fairtrade City

För Vänsterpartiet Umeå,

Tamara Špirić                      Clara Norberg Averbo

Tunnel under marken eller bro över vägen … Vart vill Du gå?- det var frågan vi ställde till de mest berörda av det nya stations bygget. 82 % av de 420 som svarade under de 8 timmarna vi stod utanför sjukhuset svarade att de föredrar en inglasad gångbro framför en tunnel undre vägen vid Umeå Östra station. (Läs mer)

Inom kommunen är arbetet i full gång med att utforma den nya stationen Umeå Östra. Det finns två huvudsakliga alternativ på förbindelse mellan stationen och sjukhusområdet. Valet står mellan en tunnel under Holmsundsvägen eller en inglasad gångbro över densamma.

Vi stod utanför NUS och frågade de förbipasserande vilket allternativ de föredrog. 420 personer valde att ta ställning i frågan. Två tredjedelar av de svarande var kvinnor, vilket tydligt visar på den kvinnodominans som finns vid sjukhuset.

Vi var också tydliga med att visa på att investeringskotnaderna är större för gångbro alternativet, men också att gångbron blir billigare i drift. Socilademokraterna och borgarna har försökt att framställa gångbro alternativet som 80 miljoner dyrare genom att bara prata om de ökade kostnaderna för vägpaketet. 

Vänsterpartiet har dock redovisat för den faktiska kostnadsökningen utifrån de beräkningar som kommunens egna tjänstemän har gjort.

              Kostnadsökning för inglasad gångbro

Fördelat över avskrivningstiden 50 år blir fördyrningen 300 000 kr/år