Nu behövs ett annat samtal om hur och var flera smultronställen kan skapas för de växande kulturbehov som finns. Renovera och bygg om lokaler som redan finns för att tillgodose dessa. Om biblioteket behöver mera yta är den lämpligaste lösningen att andra hyresgäster makar på sig. Vi har ett enastående fint stadsbibliotek. Byggt för sitt ändamål och välbesökt. Inga sakskäl talar för att flytta detta väl fungerande bibliotek (läs mer).

Ambitionen att omvandla Umeå till en Europas kulturhuvudstad kan tyckas dumdristig men den är ändå en lovvärd.
Men var finns planerna på att ge kulturen flera mötesplatser? I olika inlägg kan vi i stället läsa att stadsbiblioteket egentligen borde flyttas för att bereda plats för flera köpställen i det centrala Umeå. En ny hemvist för biblioteket kommer väl i så fall att bli på en plats som är helt otänkbar att användas kommersiellt. Och då sannolikt långt ifrån låntagare och bokläsare.

Nu behövs i stället ett annat samtal om hur och var flera smultronställen kan skapas för de växande behov som finns. Om biblioteket behöver mera yta är den lämpligaste lösningen att andra hyresgäster makar på sig. Vi har ett enastående fint stadsbibliotek. Byggt för sitt ändamål och väl besökt.
Inga sakskäl, som vi kunnat avlyssna, talar för att flytta detta väl fungerande bibliotek. Vi behöver väl inte påpeka att biblioteken i stadsdelarna också måste få leva och växa. Minskning och neddragning av skolbiblioteksverksamhet och sommarstängda filialbibliotek rimmar illa med kulturhuvudstadsambitioner.

Bra att om- och tillbyggnad på Gammlia nu diskuteras. Utmärkt att ett konstnärligt campus också kan omfatta en kommunal konsthall. Ett ökat stöd till lokala och regionala konstnärer är på sin plats. Och visst är det jättebra att Hamnmagasinet nu fått återuppstå efter flytt- och nedläggningshot.
Men mer behövs.

I samband med filmfestivalen diskuterades filmens framtid i Umeå. Förslaget att kommunalisera Royalbiografen och där också inrymma Folkets bio är utmärkt. Vi förstår inte kulturnämndens enligt debattreferaten tvekande ordförande. Vilka bättre alternativ kan han tänka sig?
I centrum skall den nu ödsliga parkeringsplatsen framför Mimerskolan så småningom rymma ett nytt badhus. Vad skall ske med Mimerskolan när gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inte längre behöver byggnaden? Ryktena går. Det sägs att Mimerskolan skall ingå i "badprojektet". Vi känner inte till att beslut i den riktningen fattats. Varför sprids då detta rykte från stadshuset?

Mimerskolan skulle vara en utmärkt ytterligare hemvist för kulturen i Umeå. Barn- och ungdomsteaterverksamheten i Gjallarhornet skulle kunna flyttas dit. Konstateljér skulle också kunna inrymmas i Mimerskolan. Några av klassrummen skulle dessutom säkert kunna byggas om och passa för de tjänstemän som idag finns i stadsbibliotekshuset. Lägg till Vasaskolan som också blir "ledig". Repetitionslokaler för Umeås rika musikliv skulle då säkert också få plats. Och varför inte ge textil konst och modeskapande ändamålsenliga lokaler? Ideella kulturföreningar och kulturverksprojekt skulle säkert kunna erbjudas vettiga lokalalternativ i kulturmärkta Vasa- och Mimerskolor.
Mimer- och Vasaskolan skulle efter ombyggnad kunna bli nygamla pärlor i Umeås kulturliv.
Och varför inte ge Bondens marknad och liknande verksamheter ljusa och sommarsvala utrymmen under tak i en saluhall, som skulle kunna placeras i anslutning till Mimerskolan och som också skulle kunna ge möjligheter för konsthantverkare att möta en publik, och till exempel kunna inrymma en loppmarknad för alla Umeåbor som vill byta skivor, böcker och tavlor med varandra. Eller bara träffas.
Vilken kulturverkstad det skulle kunna bli. Tillsammans med Stadsbibliotek, Norrlandsopera och Folkets hus skulle ett levande och mångsidigt kulturcentrum kunna skapas med plats för olika åldrar och olika kulturyttringar.

Låt kulturen leva ett rikare liv. Låt planeringen och projekteringen starta och reservera omedelbart Mimer- och Vasaskolan för kulturändamål.
Det är vår övertygelse att ett utnyttjande av renoverade och ombyggda lokaler är ett framsynt och rimligt projekt. De räcker inte att fantisera om inglasade skrytkulturhus vid älven
Umeå behöver en kulturgryning nu. Varde ljus!

Att tvinga våra anställda till deltidsarbetslöshet blir än inhumanare med den borgerliga regeringens försämringar som omöjliggör att stämpla upp till heltid via a-kassan, skriver Tamara Špiric och Lasse Jacobson, båda (v) som hävdar att socialdemokraterna vacklar i frågan om att heltid ska vara norm (läs mer).

Äntligen, efter många men och om, fick socialnämnden det tillskott på tolv miljoner kr som efterfrågats sedan början på året. Vänsterpartiet har hela tiden hävdat att detta tillskott behövs för att klara en god kvalité och bra arbetsvillkor för de arbetande framförallt inom äldre- och handikappomsorgen.

Samtidigt vet vi redan idag att socialdemokraternas budget för 2008 inte fullt ut täcker de kostnadsökningar och behov som vi vet kommer att finnas inom socialnämnden. Detta riskerar att det kollektivavtal som med rätta gav kommunalarna 13,5 procent i löneökningar på tre år, kommer till stor del att få jobbas in av kommunalarna själva. Ökad lön för den enskilde skulle då betalas av densamme genom tuffare arbetsvillkor. Kommunen måste ta sitt ansvar och finansiera även undersköterskornas, vårdbiträdens och de andra kommunalarnas lönehöjningar fullt ut.

Vi blev oroade då Eva Andersson (s) ordförande i socialnämnden, ifrågasatte om kommunen hade råd med att erbjuda alla som vill en heltidstjänst. Detta är inte första gången som (s) vacklar om heltidsnormen.

I deras ursprungliga budgetskrivelse inför 2008 fanns heltidsnormen inte med. Först efter påtryckningar, där bland annat vänsterpartiet och Kommunal drev på, ändrade de sig.
Detta oroar oss då heltidsnormen är en av de största jämställdhetsreformerna. Detta har vänsterpartiet drivit under många år. De kommunalt anställda kvinnorna måste också ges förutsättningar till god egen försörjning. Heltidsnormen medför en viss kostnadsökning för kommunen, jämfört med att låta dessa kvinnor arbeta på deltidstjänster. Men det tycker vi är värt pengarna! Varför skall alltid kvinnor stå tillbaka? Varför är det alltid de som skall bära bördan när kommunen skall dra ner på kostnaderna?

Att tvinga våra anställda till deltidsarbetslöshet blir än inhumanare med den borgerliga regeringens försämringar som omöjliggör att stämpla upp till heltid via a-kassan. Hur skall de klara sig om även Umeå kommun sviker? Här tror vi inte att pigavdragen hjälper. Satsa hellre pengarna på heltider för dem som arbetar med vård och omsorg, det kommer fler till godo.

Vänsterpartiet vill ha en tryggare lösning så att fler människor ska känna att de offentliga platserna är till även för dem. Man ska inte behöva välja bort ressätt eller arbetsplatser för att man inte känner sig trygg. Det skriver Kjell Bäckman (läs mer).

I JANUARI 2006, när Hagamannen skrämde de flesta i kommunen, ordnade de ledande manliga lokalpolitikerna ett fackeltåg mot våld, ”för att i konkret handling uttrycka vad vi anser” stod det i inbjudan. Vidare skrev arrangörerna att: Umeås kvinnor måste kunna känna säkerhet och trygghet både på stadens gator och torg och på andra platser!
Bland andra Sven-Olov Edvinsson (c), Lennart Holmlund (s), Anders Ågren (m), Anders Sellström (kd), satte sina namn under det beskedet. Nu vill jag gärna att ni var och en förklarar hur det går ihop med planerna på att bygga en gångtunnel på cirka 35 meter mellan sjukhusområdet och den nya stationen Umeå Östra? Jag hoppas också att ni ska förklara hur planeringen och byggandet av en gångtunnel vid en så stor kvinnoarbetsplats går ihop med kommunens övergripande jämställdhetsmål?

Väldigt många, särskilt kvinnor, tycker att gångtunnlar är otrygga och otrevliga, likväl är det ert förslag. Jag tycker att det är rimligt att i stället lägga trafiken i en tunnel och låta människorna passera tryggt och öppet över vägen.

Umeå Östra ligger vid Norrlands största arbetsplats och är tänkt att bli det viktigaste resecentrat efter Botniabanan. Med en otrygg tunnel är risken stor att många undviker att ta tåget, och resandet med den nya järnvägen blir inte så vanligt som vi alla vill att det ska bli.

VÄNSTERPARTIET vill ha en tryggare lösning så att fler människor ska känna att de offentliga platserna är till även för dem. Man ska inte behöva välja bort ressätt eller arbetsplatser för att man inte känner sig trygg. Vi frågade människor utanför NUS hur de såg på alternativen tunnel eller gångbro, och svaret var väldigt tydligt, de flesta vill ha en passage över vägen även om det kostar mer.

Argumenten mot tunneln har mötts med tal om att det nu ska bli en väldigt ljus och trevlig plats, men tittar man på beskrivningen som finns på www.umea.se, så är det bara en rak tunnel som kanske är ljus runt midsommar (den som vill kan lämna synpunkter senast 8/10).

Om det absolut måste bli en tunnel, på vilket sätt ska den göras trygg för folk att använda?

Jag hoppas att jag får ordentliga svar av er som manifesterade för kvinnors trygghet. Jag vet att det är lätt att prata om jämställdhet mm, problemet är att leva upp till det i praktiken. Låt inte bygget av Umeå Östra bli sinnebilden för populistiskt hyckleri, se i stället till att passagen mellan Umeå Östra och sjukhus-/universitetsområdet blir en lyckad satsning av en kommun som vill främja en trygghet och tillgänglighet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Kjell Bäckman (v)

Avdragsrätt för hushållsnära tjänster kan skapa 20 000 arbetstillfällen till en kostnad av åtta miljarder kronor.
Det skriver riksdagsledamoten Liselotte Olsson (v) och hänvisar till institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (läs mer).

Regeringens kostnader för satsningen på hushållsnära tjänster blir väldigt kostsam enligt institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Enligt institutet kan förslaget ge 20 000 arbetstillfällen till en kostnad av åtta miljarder kronor. För samma summa pengar skulle man få dubbelt så många sjukskötersketjänster.

Högerregeringen slösar alltså med skattebetalarnas pengar.

Det är en orättvis och obegriplig politik att satsa på hushållsnära (läs överklassnära) tjänster där effekten blir att lågavlönade kvinnor skall städa rikas hem till ett subventionerat pris, med våra gemensamma skattepengar. Samtidigt monterar regeringen ner nödvändig service på landsbygden, som försämrar för småföretag och hushåll.

Vi inom vänsterpartiet blir ständigt påhoppade av högerregeringen över hur dyrt det blir när vi vill satsa på mer personal inom vården, omsorgen, skolan, polisen etcetera. Mer personal och resurser till offentlig verksamhet betyder att grundläggande service även till landsbygdens mindre kommuner som Nordmaling, Åsele, Robertsfors kan upprätthållas. Vi kan med samma räkneexempel som IFAU presenterar om dyra hushållsnära tjänster, istället satsa en stor del av dessa pengar till heltidsjobb inom offentlig sektor.

Vi skulle ändå ha kvar pengar till riktade satsningar för den privata sektorn, som exempelvis skulle kunna främja miljöteknik och se till att de små företagen inom tillverkningsindustrin inte kläms åt med högre avgifter och därmed får ännu svårare att hävda sig på den globala marknaden.

Regeringens förda politik tar pengar från de människor som har minst för att ge till den som redan har mest. Man tar från de regioner som har sämre förutsättningar för att ge till de redan rika regionerna. Det är något att komma ihåg till nästa val.

LiseLotte Olsson (v)
Riksdagsledamot Västerbotten