För att tillstyrka problematiken kring vårdnadsbidraget kan vi blicka väster ut, till grannlandet Norge där man redan provat detta bidrag (kontantstøtten). Där infördes 1998 ett vårdnadsbidrag vilket skulle öka valfriheten för föräldrarna. Effekterna blev istället mindre jämställdhet, försämrad kvalitet i förskolan och minskad valfrihet i barnomsorgen. Utbyggnaden av den norska förskolan minskade också (läs mer)

Politikerna ville uppnå en ökad valfrihet och möjlighet för föräldrar att umgås mer med barnen, precis som den borgerliga regeringen vill idag.
Istället var det främst lågavlönade kvinnor som mottog vårdnadsbidraget.
Bidraget riskerade dessutom att påverka samhället mot ytterligare segregation, då många av de lägst avlönade är kvinnor med utländsk bakgrund. När dessa kvinnor valde att stanna hemma med barnen minskade möjligheterna för barnen att lära sig norska redan i förskolan.

I Norge har ungefär 3 700-4 000 årsarbetende kvinnor försvunnit från arbetsmarknaden per år på grund av vårdnadsbidraget. När en statlig undersökning (Kontantstøtten – effekter på arbeidstilbud og inntektsfordeling från Statistisk Sentralbyrå, Oslo–Kongsvinger, 2001/5) blickar framåt verkar det som om långtidseffekterna kan bli uppemot 10 000 årsarbetande kvinnor per år.

Eftersom familjer med lägre inkomst inte mottar mer i vårdnadsbidrag än familjer med högre inkomst så minskar familjens totala budget. När det dessutom är kvinnor i familjer med lägre inkomst som i större grad stannar hemma, ökar klyftorna i samhället då familjens totala ekonomiska tillgångar minskar.
Låt oss nu hoppas att socialdemokraterna inte låter pigbidraget stjälpa gott jämställdhetsarbete i Umeå kommun.

Alla barn som spelat Monopol vet vad spelet går ut på – mångfalden krymper i takt med att kapitalet växer, skriver Anders Emanuelsson (v), skolpolitiker i Umeå och frågar vilken strategi som ska gälla för den skattefinansierade skolpengen (läs mer)

 JAG STÄLLDE en direkt fråga till er fyra borgerliga ledamöter i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:
”Vilken är er strategi för att förhindra det ni själva kallar skräckscenariot?”
Detta för att ni i en tidigare artikel (VF 1/11) menar att nämndens majoritet ”målar fan på väggen” när man redovisar de negativa konsekvenser överetableringen av gymnasieskolor kan få. Istället för att svara på min fråga skriver ni:
”Sanningen är väl den att vänsterpartiet och Anders Emanuelsson inte tror på fristående skolor överhuvudtaget, då spelar det nog inte så stor roll om det är en eller tio gymnasieskolor som ansöker om att etablera sig i Umeå.”
Där har ni faktiskt fel. Det spelar stor roll om det är en eller tio.

Vänsterpartiet stödde KFUM:s ansökan till Skolverket för att kommunen inte kunde erbjuda motsvarande utbildning. Tyvärr. Vi ser helst att gymnasieskolan drivs i kommunal regi, bland annat på grund av att viktiga delar av de grundlagsskyddade rättigheterna inte gäller på de fristående gymnasieskolorna. Jag tänker främst på yttrandefriheten, meddelarfriheten och offentlighetsprincipen.

Men det intressanta i denna debatt är inte huruvida vänsterpartiet tror på fristående gymnasier eller inte. I stället torde frågor om vad Umeå kommun vinner på etableringen av de fristående gymnasieskolorna och hur vi politiker ser på skolor som drivs i vinstsyfte vara viktigare för umeborna. Vänsterpartiet och socialdemokraterna i Umeå har en samsyn när det gäller skolor som drivs i vinstsyfte. Vi vill göra som i Finland, Norge och Danmark – förbjuda dem.

Ett av de utbildningsföretag som ansökt om etablering i Umeå gjorde förra året en vinst på 38 miljoner kronor. De två ägarna tog gemensamt en utdelning på 35 miljoner. Har ni inom den borgerliga alliansen en odelat positiv syn på att skattefinansierad skolpeng går till vinstdriven verksamhet? Skolministern tycker att det är helt okej, bara verksamheten inte blir lidande. Hur vet man det?

Nuvarande lagstiftning kräver inte att företagen offentliggör hur stor del av skolpengen som går till verksamhet och hur stor del som går till vinst. På senaste nämndssammanträdet fick vi en kvalitetsredovisning från samtliga kommunala gymnasieskolor. När fick vi senast en motsvarande redovisning från en fristående gymnasieskola?

AVSLUTNINGSVIS kan jag bedyra att vänsterpartiet delar er tro på valfrihet och mångfald inom gymnasieskolan. Jag noterar att ni inte nämner ordet konkurrens i sammanhanget. Det är bra. Alla barn som spelat Monopol vet vad spelet går ut på – mångfalden krymper i takt med att kapitalet växer. I verkligheten ser vi det inom äldreomsorgen, där en handfull företag har mer än hälften av den privatiserade marknaden. Vi ser det inom väg- och anläggningsbranschen, bussbranschen, energimarknaden, mobiltelefonmarknaden. Då blir det inte heller så mycket valfrihet kvar. Därav min fråga om er strategi.

Stod att läsa i VF 2007-11-13

Vänsterpartiets Tamara Spiric, gruppledare i Umeå deltar i en diskussion på P1´s Studio Ett. Samtalet handlar om hur kvinnor upplever tryggheten i det offentliga rumet och behovet av att kunna försvara sig (läs mer)

Rädda kvinnor ska ha rätt att freda sin kropp med tårgassprej. Det här förslaget diskuterades på moderaternas stämma nyligen. Men är det vapen som ska göra kvinnor trygga? Lyssna till en diskussion om hur kvinnor ska känna tryghet i det offentliga rummet och om hur gator och städer ska göras säkrare, inte bara för kvinnor utan lika mycket för pojkar och män. Den kvinnogjorda staden är bra för alla säger docent Christine Hudson som just startat ett nytt forskningsprojekt om ekonomiska och demokratiska effekter av kvinnors rädsla i urbana miljöer.
Samtal med Tamara Spiric, gruppledare (v), Umeå, Birgitta Olsson, riksdagsledamot (fp), Edward Riedl, gruppledare (m), landstinget, Umeå och Christine Hudson, docent, statsvetenskap, Umeå universitet.

Du kan lyssna på inslaget här: http://www.sr.se/webbradio/include/CreatePlaylist.asp?Type=db&Id=852240&broadcastDate=&IsBlock=0&AudioFormat=3&AvailableAudioFormats=1;3

Det är sällsynt med kuratorer på friskolorna i Umeå.
– De undviker satsningar som kostar pengar, anser Clara Norberg Averbo, Vänsterpartiet. Minervaskolans rektor Hans Jansson menar att de klarar sig utmärkt utan kurator (läs mer)

Det ska sägas med en gång att friskolorna i Umeå har den skolhälsovård som lagen kräver.

Skolkurator är inget krav, men Hans Lindberg, socialdemokrat, ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, framhåller ändå att elever på kommunens skolor har skolsköterska och kurator på plats.

-Svaga ungdomar går knappast upp till rektorn eller någon annan i skolledningen när de behöver hjälp. I kommunens skolor kan eleverna spontant och odramatiskt ta kontakt med kuratorn om de behöver.

I kommunfullmäktie i måndags redovisade han hur skolhälsovården ser ut på de kommunala respektive fristående gymnasieskolorna i Umeå. Bakgrunden var en interpellation från Clara Norberg Averbo, Vänsterpartiet.

Bilden är inte helt entydig. En av de fristående gymnasieskolorna, Umeå Waldorfskola har både skolsköterska och kurator.

– Waldorfskolan har en lite mer genomtänkt skolhälsovård, där tycker jag att de gör ett bra arbete. Det är skillnad mellan dem och de andra friskolorna som drivs av företag med vinstintresse, säger Clara Norberg Averbo.