EN LIVSMEDELSKEDJA planerar att etablera sig i sydvästra hörnet av Ersboda nära stormarknader som Willys, Power och Coop Forum. Läget anses kommersiellt intressant. Det drar till sig biltrafik och lokalen finns redan där i en fastighet, mellan Shell och Telia, som behöver ändrad detaljplan för försäljning av mat i stället för vitvaror och andra sällanköpsvaror (läs mer)

En ytterligare livsmedelsmarknad för lågpris som Lidl i området skulle öka biltrafiken. Det skapar fler miljöproblem med buller, luftförorening och trängsel. Större ytor för bilparkeringar tar både tomtplatser och grönytor. Överetableringen gör att flera andra stadsdelar blir utan närbutiker, som Östra Ersboda.

DAGENS MAJORITET av konsumtions- & bilinriktade politiker tycks trots farhågorna vara välvilliga. De vill förskottera och därmed med våra gemensamma pengar bekosta delar av en trafikapparat med ny rondell och anslutande vägar mot E 4 och Mariedal i söder. Det gäller att öka framkomligheten för de bilburna till och från det kommersiellt intressanta Ersboda.
Vi vet att över hälften av Umeåborna inte har bil och att vi som medborgare behöver hälsosam luft, tystnad och drastiskt minskade utsläpp av växthusgaser för att klara klimatförändringarna. Därför krävs en annan planering. Kommunen har ett planmonopol för att tillgodose allas intressen, oavsett bilinnehav.
Från och med årsskiftet kommer ideella organisationer som Sveriges Naturskyddsförening att kunna överklaga kommunala beslut med betydande miljöpåverkan. Det beslutade riksdagen 5 december. Allmänheten har därmed fått ökad möjlighet att påverka planeringen som rör vår livsmiljö och klimatet. Miljörörelsen kan använda den talerätten.

Erik Danielsson, (v)
Kommunfullmäktige Umeå

Även om internationella beslut är avgörande för framtiden är det här på hemmaplan vi konkret kan minska vår klimatpåverkan. I stället för regeringens skattesänkningar behövs klimatinvesteringar och klimatbistånd motsvarande en procent av Sveriges BNP. Klimattaxa, det vill säga avgiftsfri kollektivtrafik, bör införas och järnvägen byggas för att styra mot en klimatbalans (läs mer)

Världens folk har stora förväntningar på FN:s klimatmöte på Bali. Det är tid att världens ledare möter upp mot oansvariga marknadsaktörer som lobbar för urvattnade miljölagar och gratis utsläpp av växthusgaser. Vi uppmanar regeringen att agera för sex nödvändiga åtgärder på klimatmötet och i kommande förhandlingar: rättvisa klimatmål, global skatt på växthusgaser, klimattullar, åtgärdsplaner för minskad köttkonsumtion och skydd av naturskog, klimatbistånd samt genusperspektiv i klimatpolitiken.
Det är frustrerande att utsläppen av växthusgaser från i-länderna ökar trots att vi enligt FN senast 2015 måste minska utsläppen för att hindra en global uppvärmning över 2 grader. Det är avgörande att USA, som står för nära en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp, undertecknar avtalet och att nyrika länder tar ansvar. Redan idag skördar klimatförändringarna liv, hindrar fattigdomsbekämpning och utrotar växt- och djurarter. Vi i i-länderna måste anpassa våra vanor eftersom det inte räcker med teknik. För detta behövs bindande avtal som komplement till ekonomiska styrmedel.

De rika länderna står för utsläppen. För rättvisa klimatmål bör därför FN utforma målen från utsläpp per person och år, så kallade per capita mål. I USA är utsläppen över 20 ton per person och år, i Kina och Sverige 6 ton och i Afrika 0,5 ton.
En global teknikneutral skatt på växthusgaser är också nödvändig för att minska utsläppen. Det bör även i handeln inrättas klimattullar mot USA som är det enda i-land som vägrar delta i det internationella klimatsamarbetet. Intäkterna från tullarna kan gå till en global klimatfond för miljöteknik i fattiga länder.
Konkreta handlingsplaner för att minska köttkonsumtionen och förlust av skog måste tas. Köttindustrin står idag för en femtedel av världens klimatpåverkan och förlusten av naturskogar världen över bidrar varje år mer till de globala utsläppen än transportsektorn.

Idag flyr fler människor på grund av miljökatastrofer än väpnade konflikter. Genom ett ökat klimatbistånd från de största utsläppsländerna kan de mest sårbara samhällena skyddas för klimatförstöringens konsekvenser.
Då det främst är kvinnor och barn som drabbas är det även viktigt att ta med genusperspektiv i klimatpolitiken. Trots att kunskapen om sambandet mellan kön och klimatpåverkan är stor saknas perspektivet. En strategi för att öka kvinnors delaktighet i beslut i energi- och trafiksektorn där manliga normer råder är viktigt. Statistik visar att män står för de största utsläppen, internationellt och i Sverige.
Regeringens politik på de här områdena är tyvärr famlande. Vi ser bland annat en orimlig urholkning av det svenska biståndet. Regeringen agerar mot EU:s krav att Sverige ska öka andelen förnybar energi, den satsar på motorvägar och skrotar det effektiva klimatinvesteringsprogrammet.

Vi som bor i Sverige står för en jämförelsevis stor del av de globala utsläppen. I stället för regeringens skattesänkningar vill vi satsa på klimatinvesteringar och klimatbistånd motsvarande en procent av Sveriges BNP. Vi vill införa klimattaxa, det vill säga avgiftsfri kollektivtrafik, och bygga ut järnvägen för att styra mot en klimatbalans.
Vi hoppas att regeringen kommer till insikt om att även om internationella beslut är avgörande för framtiden är det här på hemmaplan vi konkret kan minska vår klimatpåverkan.

Lars Ohly
partiordförande, v
Jens Holm
EU-parlamentariker, v
Wiwi-Anne Johansson
ledamot, v i riksdagens miljöutskott

Vid senaste Kommunfullmäktige vann de borgerliga partierna en viktig ideologisk seger när kundval i hemtjänsten nu införs som ordinarie verksamhet. Steg för steg sker ett systemskifte även i Umeå. Tyvärr behöver de borgerliga inte ens ha majoritet i Umeå för att genomföra det. I fråga efter fråga väljer socialdemokraterna att slå följe med dem i en nyliberal riktning. Men vad driver socialdemokratin? Den frågan ställer sig Tamara Špirić och Lasse Jacobson, fullmäktigeledamöter för vänsterpartiet i Umeå, på VK:s debattsida. (Läs mer)

  Vilka följder får denna privatisering? Enligt Socialstyrelsen kostar äldreomsorgen mer i kommunen där många verksamheter drivs i privat regi, men ingen kvalitetshöjning kan påvisas. Ingen kvalitetshöjning kunde heller redovisas i Umeå under försöksverksamheten med kundval. De borgerliga partierna vill ändå ha det. Det är deras ideologi att gå från generella välfärdslösningar till privata lösningar där kommunen står för en basomsorg men där en tjock plånbok är öppningen för högre kvalité och tilläggstjänster i omsorgen. Kundval är ett steg i den riktningen. De borgerliga driver de äldre framför sig, med slagord om valfrihet, när de bereder marken för vinstdrivande företag. Men vad driver socialdemokratin?

Vänsterpartiet arbetar för en bra äldreomsorg med verklig valfrihet för alla äldre. Valfrihet är att kunna bestämma själv vad som skall ske en dag. Att tillsammans med personalen som kommer hem få bestämma vilka insatser som är viktigast just den dagen. Att ges makten att bestämma över sin vardag. Inte för att man råkar välja rätt företag utan för att det skall vara en rättighet för alla äldre i Umeå. Vi är övertygade om att de äldres önskan om kvalitativt god omsorg och valfrihet inte främst omfattar viket företag som skall få tjäna pengar på deras omsorgsbehov, utan valfriheten att få vara med och bestämma innehållet i den omsorg som de behöver.

Samhällsutvecklingen är inte beroende av att marknaden skall slå fram sina lösningar. Ett samhälle kan utvecklas av goda visioner, demokrati och solidarisk finansiering. Detta var det svenska folkhemmet ett bevis på.  Vi behöver utveckla den modellen för 2000-talet. I Norge har socialdemokraterna förstått detta, då de tillsammans med Vänsterpartiet där styr bort från kostsamma privata lösningar och mot demokratiskt styrd offentlig sektor där deltagande demokratin från dem som arbetar i och brukar välfärden står i centrum. Vi beklagar att socialdemokratin i Umeå inte är lika framsynta som sina kamrater i Norge.

Tamara Špirić och Lasse Jacobson, Vänsterpartiet Umeå

Umeå kommun skall ställa etiska krav i sina upphandlingar, detta blir verklighet efter en motion från Vänsterpartiet (läs mer).

Troligtvis blir det ILO-konvantionen som blir grunden för kommunens krav i framtiden. Efter en motion från Vänsterpartiet har Umeå kommunfullmäktige beslutat att det ska skrivas in etiska, sociala och miljömässiga krav i kommunens upphanlingsregemente. Det betyder att kommunen ställer fler krav på de företag man köper ifrån än pris och kvalité.

I det förslag som tagis fram är grunden för kommunens etiska krav att ILO:s åtta kärnkonventioner följs. ILO är ett FN-organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. De åtta grundkonventionerna är regler för en minimistandard för arbetsvillkor och tar bland annat upp förbud mot barnarbete och tvångsarbete samt att det skall finnas jämställdhet mellan kvinnor och män och rätten att organisera sig samt teckna kollektivavtal.

Dessa krav kommer ge kommunen rätten att bryta avtal med leverantörer som inte lever upp till de nya kraven.