Vänsterpartiet menar att det är oacceptabelt att kommunen upphandlar färdigmat som produceras över 90 mil från Umeå (läs mer).

På kommunstyrelsens arbetsutskott under tisdagen (9/9) togs beslutet att Umeå kommun ska köpa färdigmat som producerats 90 mil från kommunen till socialnämndens verksamheter. Detta kan inte Vänsterpartiet acceptera.

Vänsterpartiet menar att maten till våra boenden måste kunna produceras i vår närmiljö, inte minst om vi menar allvar med våra miljömål.

Vänsterpartiet kan inte acceptera att mat till socialtjänsten produceras 90 mil bort för att sedan fraktas hit för servering och att detta tydligen är en lösning som kommunen ska vara nöjd med.

Vänsterpartiet menar att Umeå kommun måste inleda ett seriöst arbete för att se över möjligheterna att producera mat i egen regi. Detta både för matkvalitetens och miljönsskull.

Vänsterpartiet vill att Umeå ska växa hållbart, såväl socialt som ekologiskt. Utifrån detta ställer vi oss skeptiska till att målet om 200 000 invånare år 2050 är ett tillräckligt utrett beslut (läs mer).

Målet om 200 000 invånare år 2050 kräver en djupare analys än kvantitativa utsagor om vad som behövs och att fler människor bara genererar fler skattekronor till kommunen. Det kräver mer än den enkla matematik som majoriteten bestående av (s) och (m) står för.

Vänsterpartiet stävar efter att alla som bor i Umeå kommun ska må bra, därför ställer vi krav på att staden växer hållbart.

Utifrån detta ställer vi oss skeptiska till att målet om 200 000 invånare år 2050 är ett tillräckligt utrett. I underlaget  som presenterades på KSAU (9 september) finns det ingen analys av hur Umeå skall växa och samtidigt vara socialt och ekologiskt hållbart. Givetvis behövs det flera jobb, bostäder, kommunikationer med mera för att en stad ska växa, men det behövs en analys om hur detta skall utvecklas. När en stad växer är det också viktigt att komma ihåg andra värden än bara att räkna människor som träd i en skog.

Vi kan redan idag se orosmoment i Umeå som är vanligen förknippade med större städer. Idag är det tufft på socialförvaltningen, utredningsärenden ligger på hög. I ett Umeå med 112 000 invånare har vi svårt att hinna med alla. Hur blir det då om vi ska vara nästan dubbelt så många? Hur skall vi organisera staden och den kommunala välfärden och servicen för att bygga bort de problem som uppkommer då städer växer? Vilken förebyggande strategi ser vi kommer att behövas för ett socialt hållbart Umeå? Det finns inga sådana analyser i detta underlag.

Samma bristfällighet gäller också analysen om det ekologiskt hållbara växandet. Det är viktigt att Umeå växer, men framförallt att vi växer hållbart. Det är dags att Umeå börjar prioritera kvalitativa värden framför kvantitativa.

Att kunna försörja sig själv och sina barn är en grundförutsättning för en människas frihet. Tyvärr är samhället fortfarande sådant att många, framförallt kvinnor, saknar möjligheten till självständig ekonomisk trygghet. Vänstern kan aldrig acceptera det (läs mer)

Deltidsarbete är normen i många kvinnodominerade branscher. Därför är rätten till heltidsarbete en central jämställdhetsfråg. Många företag bygger sina vinstkalkyler på deltidsarbete utan hänsyn till de anställdas möjligheter till god ekonomi. Så har det också varit i delar av den offentliga sektorn. Därför har vänstern drivit och fått igenom kravet på rätt till heltid i Umeå kommun. Vi är glada att socialdemokratatin också insett detta och stödde vår motion vid senaste fullmäktige.

Vi vill att denna rättighet skall gälla all verksamhet där arbetet betalas med skattepengar, självklart också när kommunen upphandlar verksamhet av ett privat bolag. Annars är risken uppenbar att det främsta konkurrensmedlet blir att ha så billiga och dåliga villkor som möjligt för de anställda.

Det är inte annat än en borgerlig myt att privatiseringar skulle ha förbättrat villkoren för kvinnor som arbetar i välfärdssektorn. Trots att borgerliga privatiseringsivrare ofta vill framstå som försvarare av småskaliga entreprenörer domineras äldreomsorgen av stora, ofta multinationella bolag som erbjuder sämre arbetsvillkor och lägre löner än kommunen. När äldreomsorgen på Tomtebo efter misskötsel togs tillbaka till kommunen från Attendo Care var tjänstgöringsgraden väsentligt lägre och kommunen fick höja lönen med 1000 kr för de anställda för att de skulle komma ikapp.

I en debattartiken (2/9 i VK) menar de borgerliga gruppledarna i fullmäktige att vi "petar i detaljer" i vår jämställdhetsreform. Det som för Anders Ågren är detaljpetande är för oss en viktigt reform för jämställdhet. Det som för Britt-Marie Lövgren är detaljpetande kan för kvinnlig omsorgspersonal vara skillnaden mellan att kunna betala för att barnen kan fortsätta spela i fotbollslaget.

Att faktiskt våga garantera rätten till heltidsarbete är en fråga om reell drihet för vanliga människor. Till skillnad från den borgerliga alliansen kommer vi alltid att sätta den friheten före företagens frihet till vinstmaximering på de deltidsarbetande kvinnornas bekostnad.

Tamara Spiric, gruppledare v i umeå
Stefan Sjöström, socialnämndsledamot v i umeå

En stor frihetsreform för äldre, säger äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson i en kommentar till att lagrådsremissen om Lag om valfrihet (LOV) har beslutats av regeringen (läs mer)

I en undersökning som socialdepartementet beställde av Synovate Temo svarade 67 procent av de som var över 60 år ja på följande fråga när det gällde äldreomsorg :
"Det finns ibland möjlighet att göra val bland välfärdstjänsterna. Inom vilka av följande områden skulle du vilja se ytterligare valfrihet?"
Som man frågar får man svar. Gör tankeexperimentet att frågan i stället sett ut så här:
Anser du att en större del av äldreomsorgen skall drivas av vinstdrivande privata företag?"
Då tror jag inte att lika många personer över 60 varit positiva.
Att ge äldre kvinnor och män inflytande över sin vardag, när de behöver insatser från hemtjänsten eller en plats på äldreboende, är oerhört viktigt.

Men verklig valfrihet i vardagen handlar inte om att välja mellan att antal olika hemtjänstföretag. Verklig valfrihet handlar om att kunna påverka vilken person som hjälper mig, när hjälpen kommer och vad jag får hjälp med.
Att insatserna inte styrs av strikta biståndsbedömningar eller begränsas av onödiga regler om vad hemtjänsten gör och inte gör.
Vill jag i stället för den beviljade promenaden ha hjälp med att baka sockerkaka och bjuda hem några vänner så ska jag få det.
Självklart ska man ha rätt att välja vilket äldreboende man i första hand vill flytta till.
Men med de stora omsorgs- och vårdbehov äldre personer har när de i dag beviljas plats på äldreboende, så är det ytterligt få som kan tänka sig att flytta till ett annat boende om de är missnöjda.

Verklig valfrihet kan inte frikopplas från att det behövs mer resurser. Med för få äldreboendeplatser, för strikta biståndsbedömningar och för låg personaltäthet minskar möjligheterna att utforma verksamheten efter de äldres egna önskemål och behov.
När hemtjänstens personal är stressad och har bråttom till nästa person, slutar många äldre be om det de gärna vill hjälp med. I stället tycker de synd om personalen.
I dag bygger de bedömningar som görs för insatser från hemtjänsten eller plats på äldreboende i hög grad på hur vardagen i hemmet (städning, handling, tvätt och så vidare) och den personliga omsorgen (hygien, påklädning, äta etc.) fungerar.
Behov när det gäller meningsfullhet, sammanhang och gemenskap väger alldeles för lätt.
LOV är främst en frihetsreform för företagen.
Verklig valfrihet för vänsterpartiet är en flexibel äldreomsorg där den äldre tillsammans med vårdbiträdet/undersköterskan har stor frihet att bestämma över hur den beviljade tiden skall användas.
I stället för skattesänkningar vill v skapa fler jobb inom välfärdssektorn och öka antalet anställda inom äldreomsorgen med 15 procent.
För att äldreomsorgen skall vara en attraktiv arbetsplats krävs laglig rätt till heltid, bättre lön och utvecklingsmöjligheter.

Eva Olofsson
Riksdagsledamot och äldreomsorgspolitisk talesperson hos vänsterpartiet