Gälla röster ljuder från fullmäktiges talarstol. Upprördheten är stor över förslaget att elever ska få betygsätta lärare (läs mer)

Jämförelsen är väl inte klockren, men det är ändå värt att notera att de talare som i vanliga fall är de stora betygskramarna är de som nu är mest upprörda.
Birgitta Larsson biträdande kommunombud i LR (alltså mitt eget fack) delar den borgerliga kritiken och är (VK 26/9) också upprörd över förslaget att elever ska sätta betyg på sina lärare.

Är det själva ordet "betyg" som är så skrämmande? I så fall har jag svårt att förstå upprördheten. Kanske går de upprördas puls ner en aning om vi byter ut själva ordet "betyg" mot det inom skolans värld ibland använda begreppet "betygsliknande omdömmen"?
Vill jag veta om min undervisning går hem, vem ska jag då fråga? Rektorn? Föräldrarna? Mina kollegor? Frågan är retorisk och svaret är givet: Jag måste självklart fråga mina elever… Svaren är naturligtvis en värdering, kalla det betygsättning, av den insats jag gör. Jag måste ju också fråga om jag varit rättvis, om alla blivit uppmärksammade, om jag förstått vad som händer mellan eleverna, om jag rett ut konflikter på ett bra sätt, om eleverna förstått när jag förklarar – och så vidare.
Förhoppningsvis är jag så lyhörd att jag tar till mig av mina elevers "betygsättning" och ännu mer förhoppningsvis dessutom förmår rätta till några av de olater jag lagt mig till med under ett långt lärarliv.

Att elevernas "betyg" skulle ligga till grund för lönesättningen var i fullmäktigedebatten också en orsak till det höga tonläget. Men lugn, det finns ingen anledning till oro! Om rektorn får veta vad eleverna tycker gör inget.
Tillgänglig statistik säger att svenska lärare har bland de sämsta lönerna i Europa och i Sverige hör Umeås lärare till de sämst betalda. Som lärare har jag inget att förlora, det kan bara bli bättre…

Örjan Mikaelsson
Lärare och kommunfullmäktigeledamot, v i Umeå

Återföring av vattenkraftens vinster gynnar lokalsamhället bättre än regelringen av alla vattendrag (läs mer)

”Vårt” statliga elbolag har ju visat sig kunna klyva atomer för sin utvinning av energi. Nu har Vattenfall även visat hur de kan klyva en befolkning genom att skapa osämja och splittring. De har även tillskansat sig våra pengar från de så kallade gröna elcertifikaten (stöd vi har betalat via våra elräkningar) för att förstöra ett vattendrag och behålla sina miljardvinster.
Det liknar en modern form av Baggböleri och det gäller Vojmån och Vilhelmina kommun.
Bolaget har fått sina megafoner på orten att lovprisa några ynka miljoner i utbyte som ersättning – en struntsumma i vattenkraftssammanhang. I stället för att kräva återföring av vinsterna från den redan utbyggda vattenkraften i kommunen vill de för en lägre ersättning offra en sträcka vatten med sel, forsar och tillflöden som finns kvar outnyttjad.
Det säger sig självt att det vore fördelaktigare att säga nej till den föreslagna strypningen av Vojmån och lämna möjligheterna öppna för framtiden att utveckla Vojmån med en omprövning av den rådande vattendomen.

Ett annat rimligt krav vore att kommunen stred för att få tillbaka något öre per producerad kilowattimma (KWh) från traktens vattenkraftverk i enlighet med Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuners (FSV:s) målsättningar. Denna modell med vinståterföring till lokalsamhället har visat sig fungera framgångsrikt i Norge. Vårt grannland i väster har även råd att  behålla ett sådant levande vattendrag som Vefsnan, som bland annat rinner upp i sjön Virisen via tillflödet Vapstälven med avrinningsområde i Vilhelminas norra fjällvärld – liksom Vojmån.

ERIK DANIELSSON (V)

Under gårdagens kommunfullmäktige beslutade socialdemokraterna och moderaterna att Umeå ska växa sig större än de gamla målet om 150 000 invånare (läs mer)

Vänsterpartiet vill att Umeå ska växa hållbart, såväl socialt och miljömässigt. I utredningen presenterades inga sådana parametrar. Endast enkel matematik så som att det behövs fler bostäder och jobb för att staden ska växa presenterades. Så nu ska alltså Umeå växa sig till 200 000 invånare år 2050.

Vänsterpartiet har högre ambitioner än att bara växa, vi vill att Umeå ska växa hållbart, såväl ekologiskt som socialt.

Vänsterpartiets gruppledare, Tamara Spiric, säger såhär:

– Jag är inte säger på att det är orealistiskt. Det är mycket möjligt att vi hamnar på mellan 150 000 – 200 000 invånare. Men frågan är vad Umeå då blir för stad. Jag som politiker har ett ansvar att tänka ut vad det är för stad jag vill ha. Det kräver större tankemöda och ansvar än att bara slänga sig med siffor.

Du hittar svts reportage här

TV4s reportage hittar du här

På lördag är det dags för årets upplaga av Umepriden (läs mer)

Lördag 27:e september

Parad och tal

Samling i Döbelns Park kl 11.00
Parad genom Umeå

Huvudtalare:
Daniel Kallos, partnerskapsförättare
Linda Elstad, ordförande SFQ – Sveriges förenade HBTQ-studenter
Sören Juvas, ordförande RFSL – Riksförbundet för homo-, bisexuella och transpersoner

Underhållning
Melinda Wrede 

mer info: https://www.umeapride.se/