Debattvågorna om bilden av Umeå har gått höga sedan Moderaternas valfilm och beskrivning av eländet i Umeå lanserades. Socialdemokraternas kommunalråd replikerade snabbt med att det är Moderaternas politik som skapar otrygghet.

Därmed har teaterföreställningen börjat. Dessa båda partier vill låta påskina att de är varandras motsatser. I praktiken styr de ihop och är till 99 % är överens om den förda politiken.
Utifrån sitt valtekniska samarbete har dessa båda partier gemensamt tillskansat sig alla betalda positioner, så som ordförande och vice ordförandeposterna och har en väl inarbetad näringslivsallians; även kallad ”umeandan”.

Det innebär i praktiken att kommunalrådet Hans Lindberg (S) styr i minoritet därför att kommunalrådet Anders Ågren (M) stödjer detta och verkar hyfsat nöjd med att köra från baksätet.

Att växa utan storstadsproblem innebär att aktivt satsa på välfärden. Umeå går väldigt bra ekonomiskt, men det är inget som pedagogerna inom förskolan och skolan känner igen.

Inte heller kommer det välfärdens medarbetare inom området för funktionsvariation eller äldreomsorgen till del. Från Vänsterpartiets sida vill vi framhålla vikten av att satsa på den generella välfärden där det förebyggande arbetet är sociala investeringar för alla kommunens medborgare.

Varje litet beslut är en en del av en strategi som antingen skapar en kommun som dras isär eller som stärker jämlikheten.

Underlåtenhet att satsa på välfärden skapar klassklyftor och segregation, som på sikt leder till utanförskap och en rekryteringsgrund för kriminalitet.

På nationell nivå försöker vi i Vänsterpartiet motverka detta genom att i regeringsförhandlingar om budget föra fram en skattepolitik där de rika bidrar mer till den gemensamma välfärden.

 Vi har förhandlat fram mer välfärdsmiljarder till kommunerna samt förhandlat fram både riktade och nya generella välfärdssatsningar så som gratis medicin till äldre över 85 år, gratis glasögon för barn, gratis mammografi för kvinnor.

När vi i Umeå fick ta del av välfärdsmiljarderna så valde S+M-alliansen att inte låta de pengarna gå till välfärden. En välfärd på undantag skapar på klassklyftor.

Nu är det dags Hans Lindberg att välja sida; Vill du styra med Vänsterpartiet som satsar på välfärden och prioriterar barn och unga framför ansiktslyft i centrum?

Eller vill du fortsatt styra med Moderaterna som går till val på mer skattemedel till privata välfärdsföretag, fler övervakningskameror, utförsäljningar av gemensam egendom och som inte tvekar att kasta in fake news om de kan gynna dem politiskt?

Ulrika Edman (V)
Gruppledare Vänsterpartiet Umeå

Debattartikeln publicerad i Folkbladet den 23 mars. 

Umeås socialdemokrater säljer ut allmännyttan, vår gemensamma egendom, någons bostad, för nästan 1,2 miljarder. Utförsäljningen av 1600 av AB Bostadens hyreslägenheter är en fråga av stor vikt för Umeås invånare, men har inte förankrats demokratiskt innan beslut fattades. Den hastiga processen har kantats av mygel, undanhållande av information, och överraskningsmoment. Delaktigheten har begränsats till några få personer i några enstaka partier. Därför yrkade Vänsterpartiet på att ärendet skulle återremitteras, så att de som ska fatta besluten ges möjlighet att diskutera förslaget med partikamrater och berörda medborgare. Det är så det måste fungera i en demokrati. Det som nu har hänt är ytterligare ett bevis på att ledande Socialdemokrater i Umeå inte värderar öppenhet och transparens särskilt högt.

Vänsterpartiet är emot en försäljning av allmännyttan av två skäl; det ena är socialt, dvs. ur rättvise- och fördelningssynpunkt, och det andra är ekonomiskt. Bara kommunen har ett socialt uppdrag. Försäljning till privat aktör innebär alltid sämre chanser att bo bra för låginkomsttagare, nysvenskar, studenter, fattigpensionärer, ensamma mammor och personer med funktionsvariation/er. En privat ägare vill bara köpa ifall det finns pengar att tjäna. Antingen tjänar de pengar genom att ha ett lägre underhåll än Bostaden skulle ha haft, genom att höja hyrorna, eller genom att omvandla hyresrätter till bostadsrätter och sälja dem. Alla dessa scenarier innebär en nitlott för hyresgästen. Vänsterpartiet jobbar för att alla i samhället ska ha en bra bostad till en rimlig kostnad. Vi vill inte se utanförskap, hemlöshet och fattigdom i vårt rika land. Vi vet också att det lönar sig att investera i jämlikhet. Det har varit de nordiska ländernas framgångsrecept.

Vänsterpartiet har föreslagit en rad alternativ för att förstärka AB Bostadens ekonomi, både för nyproduktion och för att underhålla de gamla bestånden. Bostaden är ett välskött företag med en stabil ekonomi. Vi menar att bolaget klarar av att möta renoveringsbehovet ifall ägaren tillåter en lägre produktionstakt, så länge trycket på att bygga nya bostäder hos andra aktörer förblir högt. Vi ser även gärna att ägaren (Umeå kommun) tillåter en utökad kreditlimit alternativt ett lägre avkastningskrav för 2017/2022. Vi har också föreslagit att Umeå kommunföretag (UKF) ger ut en bostadsobligation för att finansiera renoveringar av AB Bostadens bestånd, likt det man har gjort i Göteborg. Ett annat av våra förslag är att vi på områden såsom Ålidhem, drar in pengar genom att bygga stadsradhus på lågt nyttjade parkeringsplatser; stadsradhus som sedan kan säljas. Detta bidrar till en blandad bebyggelse samt en ett ekonomiskt tillskott för renoveringar och nyproduktion.

Det är långsiktigt ekonomiskt ohållbart att sälja ut i ett läge där fastighetspriserna ökar med i snitt 7,5 % per år, och räntenivåerna är historiskt låga. Om de andra partierna ändå vill sälja, så anser Vänsterpartiet att en sådan försäljning måste göras genom ett öppet anbudsförfarande för att inte riskera gynnandet av en enskild näringsidkare. Det är därtill ytterst tveksamt om prislappen, på 1,2 miljarder, kan antas skälig när ingen värdering av dessa områden tagits fram.

Ulrika Edman, gruppledare (V)
Mattias Sehlstedt, ledamot i Närings- och Planeringsutskottet (V)
Bore Sköld, ledamot i AB Bostadens styrelse (V)

Denna debattartikel publicerades i VK 170614
https://www.vk.se/2028918/process-kantad-av-mygel

Beslutet om Gymnastikens Hus blev verklighet genom förhandlingarna mellan (v) och (s) inför budgeten 2015 under förra mandatperioden. En mandatperiod då Vänsterpartiet var en del av majoriteten i Umeå Kommun. Som beskrivits i tidigare debattartiklar och insändare så var ett tidigarelagt byggande av Gymnastikens Hus en viktig fråga för oss i Vänsterpartiet. Lennart Arvidsson (v) dåvarande ordförande i Fritidsnämnden skrev i VK 2014:

”2014 har på många sätt varit ett fantastiskt år för idrotten i Umeå. Nu blir också Gymnastikens Hus verklighet genom den politiska majoritetetens budget för 2015. Fantastisk värdefullt och roligt för en idrott som fått stå tillbaka under så många år. En idrott som domineras av tjejer vars träningsmöjligheter har varit minst sagt eftersatt. Många unga tjejer står i kö för att få börja delta i gymnastikträningar. Nu skapas en helt ny möjlighet för gymnastikföreningarna att också kunna ta hand om dessa barn. Gymnasterna i Umeå kommer att få träna och tävla på villkor som de aldrig haft tidigare. Även om den i första hand byggs för gymnastikens behov så kommer naturligtvis fler idrotter att få möjlighet att träna här.

Ett tidigarelagt byggande av Gymnastikens Hus har varit en viktig fråga för oss i Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna med (s). Inte minst som en satsning på ökad jämställdhet inom idrotten.”

Med citatet ovan som bakgrund kan det ju därför tyckas högst märkligt när tre ledande socialdemokrater skriver i lördagens VK att endast Vänsterpartiet motsatt sig tillkomsten av Gymnastikens hus!

Gissningsvis handlar s-påståendet egentligen om att Vänsterpartiet hade velat se en annan placering av Gymnastikens Hus. En fråga som fortfarande tycks vara väldigt känslig.

Förmodligen känsligt därför att de tjänstepersoner (bl.a. kommunens mest erfarne och kunnige på idrottsanläggningar) som utredde placeringen av gymnastikens hus var tydliga med att det bästa alternativet hade varit att bygga hallen vid Midgårdsskolans idrottshall med ett kommunalt ägande. En lösning som hade förbilligat de årliga kostnaderna i jämförelse med Marielundshallen som Balticgruppen äger.

Midgårdsalternativet hade också underlättat möjligheten för gymnasieskolorna att nyttja hallen. Den beräkning som gjordes av den årliga driftskostnaden innebar att det hade blivit 1,4 miljoner kronor billigare med Midgårdsalternativet. Tillsammans med nästa etapp av Marielundshallen som innefattar de s.k. mattsporternas behov av lokaler så ökar driftskostnaderna med ytterligare ett par miljoner kronor. De tidigare nämnda tjänstepersonerna pekade i stället på kostnadseffektiva och bra alternativa lokallösningar för bl.a. de mattsporter som idag är alltför trångbodda. Med Midgårdsalternativet hade kommunen dessutom själv ägt hallen, helt i enlighet med det regelverk som kommunfullmäktige fastställt.

Det var alltså flera miljoner lägre driftkostnader som gjorde att Vänsterpartiet förordade placeringen vid Midgårdsskolan. Pengar som kunde använts till många andra angelägna områden inom kommunens föreningsliv.

Vänsterpartiet lyckönskar Umeå Kommuns alla gymnaster, ni är väl värda den nya fina hallen. Vi är övertygade om att många fler barn och ungdomar kommer att söka sig till idrotten. Med den nya hallen kommer gymnastiken i Umeå att utvecklas och ta flera steg framåt. Det underströks också av det fina invigningsprogrammet i lördags.

Sofia Stolt
Lennart Arvidsson
Tova Andersson
Abdi Hanad
Vänsterpartister i Fritidsnämnden Umeå

Den här debattartikeln publicerades i VK 22 februari
https://www.vk.se/1938474/replik-v-forviso-for-gymnastikens-hus

SD vill göra den fria kulturen till nationalistisk propaganda. Det skriver Caroline Täljeblad (V) samma dag som SD besöker Väven i Umeå.
Publicerad i Folkbladet 170216
https://www.folkbladet.nu/1786596/sd-vill-gora-den-fria-kulturen-till-propaganda

För oss i Vänsterpartiet utgör kulturen ett viktigt kitt som håller ihop oss som samhälle och stärker oss som individer. Kulturen är central för vårt samhällsbygge och ska erbjuda umeborna både fantastiska upplevelser men också möjligheten att själv skapa och att bilda sig inom olika konstformer. Det skapar glädje, känslor och lyfter upp viktiga frågor om vilka vi är, vart vi kommer ifrån och vart vi är på väg. En bra kulturpolitik är en politik som stärker vår demokrati och inkluderar alla.

Kulturområdet är extra viktigt i dagens Sverige. På samma sätt som det är viktigt för att utveckla vår demokrati och att sprida de progressiva och humanistiska värderingar som vi som land ofta förknippas med, så kommer mörka krafter alltid att vilja använda kulturen till att berätta sin egen berättelse om vad som är ”rätt” kultur och vilka som är del av den.

I länder som Ungern och Polen ser vi hur extremhögern kidnappar kulturfältet för att stöpa om sina invånare och deras värderingar, för att passa bättre in i deras världssyn. Så fort man fått makten över kulturområdet, börjar man avskeda ledare för kulturinstitutioner och för statliga public serviceföretag. Det blir viktigt att ”rätt” personer med ”rätt” värderingar bedriver ”rätt” sorts kultur.

På samma sätt ser vi hur Sverigedemokraterna flyttar fram positionerna inom kulturfältet. Flera förslag syftar till att strypa medlen till ”icke-svensk” kultur som hiphop och olika kulturföreningar som de anser bedriva osvensk kultur. De vill inskränka verksamheten hos kvinnoorganisationer, som ses som ett hot mot deras patriarkala världsbild. De planerar också ett hårt slag mot den svenska folkbildningen, som ska skäras ned till oigenkännlighet. Man vill helt enkelt styra folkbildningen till en viss inriktning, vilket ju strider emot hela folkbildningsidén och dess uppdrag som demokratisk kraft.

När Moderaterna öppnar upp för ett samarbete med Sverigedemokraterna på kulturområdet är det dags att agera. Dessa två högerpartier har mycket mer gemensamt än att vilja sänka priset på biobiljetter. Var kommer Moderaterna att sätta gränsen i jakten på skattesänkningar, lönesänkningar och vinster i välfärden – kommer de att offra kulturen?

Detta utspel visar inte bara på vad Moderaterna är beredda att göra för att komma till makten, utan visar också på en oförståelse för kultur och dess värde. Den fria kulturen är en garant för ett demokratiskt samhälle och kritiska medborgare.

Ett samhälle som i stället kväver sina kritiker och där medborgarnas värderingar tvingas till likriktning, tappar sin motståndskraft. Vi förlorar vår möjlighet att kräva förändring.

Vänsterpartiet står så långt ifrån Sverigedemokraternas kulturpolitik man kan komma. Där vi menar att kulturen ska vara fri och jämlik och driva på utvecklingen i samhället så menar Sverigedemokraterna att den ska definieras i nationalistiska termer och begränsas om den inte passar deras definition.

Vi i Vänsterpartiet menar att kulturen ska granska makten. När politiska partier vill sätta ramar för kulturen, måste vi reagera och inse att de har en egen politisk agenda.

En kultur vars innehåll styrs av politiker är propaganda och inte en fri kraft i samhället.

Caroline Täljeblad (V)
Ledamot i kulturnämnden Umeå