Metoo – förändra med politiska beslut
DEBATTARTIKEL PUBLICERAD I VK 2018-08-29
Metoo är i samklang med vad forskningen under decennier rapporterat om. Gensvaret på de många uppropen blev starkt. Men i sak avslöjades egentligen inget nytt eller förvånande. Nu krävs politiska beslut på en rad områden för att påverka och åstadkomma förändringar i den patriarkala struktur som så länge drabbat och förtryckt kvinnor. Det skriver Gudrun Nordborg, Umeå, som är riksdagskandidat för Vänsterpartiet.
(https://www.vk.se/2469732/metoo-forandra-med-politiska-beslut)
För många innebar Metoo att de fick kännedom om en serie oanade berättelser om sexuellt laddade handlingar som män utsatt kvinnor för. Gnistan kom från USA i protest mot att flera anklagelser mot en känd filmproducent för våldtäkt hade tystats ner.
Gensvaret blev starkt världen över. Metoo har också speglat kvinnors liv i Sverige.
Åtskilliga grupper har utifrån yrke eller social position publicerat upprop som krävt stopp för sexualiserade kränkningar, från den första #tystnadtagning, över den hittills största för en yrkesgrupp med fler än 10 000 läkare på #utantystnadsplikt, till upprop om en av många kanske mer förväntad utsatthet om mäns våld i hemmet på #bortabrahemmavärst och #underytan om våld i hederns namn.
Långt tidigare bidrog kvinnorörelsen på 1970-talet till att kvinnor började anförtro sig till varandra om våld och övergrepp som de upplevt. Det ledde i sin tur till att Kvinnojourer startades för att ge stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor samt för att skapa opinion mot männens övergrepp.
Frågorna trängde sakta in på den politiska dagordningen och i någon mån på universiteten. Det som är historiskt nytt med Metoo är att så många kvinnor så kraftfullt vågat säga ”jag också” offentligt och om så många olika former av könsrelaterat våld. Men ska vi vara förvånade?
Nej, egentligen inte. Metoo är i samklang med vad forskningen under decennier rapporterat om omfattningen av mäns våld mot kvinnor. Bådadera visar en patriarkal struktur utan frizoner för kvinnor.
År 2001 publicerades den första svenska omfångsundersökningen om mäns våld mot kvinnor i Sverige, Slagen dam. Den visade att nästan varannan kvinna, 46 procent hade upplevt våld av någon man efter fyllda 15 år. År 2014 offentliggjordes data från en andra stor omfångsundersökning, Våld och hälsa.
Samma andel, 46 procent av återigen 10 000 tillfrågade kvinnor, uppgav då att de någon gång hade utsatts för allvarligt fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. För kvinnor som utsatts som vuxna var förövaren oftast en aktuell eller tidigare partner.
Allvaret i mäns våld mot kvinnor visar sig också i det faktum att minst 13 kvinnor i Sverige dödas varje år av en man som hon har eller haft en nära relation till. Sprids antalet över året innebär det att mer än en kvinna dödas varje månad.
Det borde vara självklart att de många kvinnor och barn som utsatts för våld får skydd och upprättelse. Så är det ännu inte. Det borde också vara självklart att på allvar motarbeta våldet. Så är det heller inte. Det skulle kräva att vi alla vågar se den destruktiva kopplingen mellan maskulinitet och våld, en koppling som måste brytas.
Våld som ett alltför stort antal män använder för att skapa och upprätthålla makt över kvinnor. Våld som kan betecknas som könat också när det riktas mot andra män eftersom det näst intill alltid är män som utövar våldet.
Metoo är uppfordrande. Och genom politiska beslut har vi möjlighet att skapa förändringar.
Vi kan öka stödet till kvinno- och tjejjourer liksom till socialtjänstens insatser för offer respektive förövare. Vi kan kräva att fackföreningar och arbetsgivare tar ansvar för en arbetsmiljö utan sexism eller annan diskriminering. Vi kan kräva att förskolorna och alla andra delar av vårt utbildningssystem inför en könsmedveten och normkritisk pedagogik för att reducera våldet.
Ett annat angeläget krav är en sexualundervisning med feministiska perspektiv i linje med den nyligen införda samtyckeslagstiftningen.
Metoo måste också påverka oss till förändringar som ger trygga anställningar så att kvinnor kan fortsätta att bryta tystnaden när övergrepp skett och till förändringar som ökar kvinnors ekonomi så att de har råd att lämna en våldsam man.
Gudrun Nordborg