Debattartikel publicerad i Folkbladet 2016-05-03 och VK 2016-09-05:
Vänsterpartiet anser, precis som regeringen, att lärarlönerna måste höjas för att öka läraryrkets attraktionskraft. Däremot är det ett fatalt misstag att regeringens särskilda satsning på högre löner, enbart ska ges till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det sänder signalen att många lärare inte är värda att satsas på, vilket försämrar självkänslan och försvårar lagarbetet.
Umeå kommun söker just nu med ljus och lykta efter behörig personal och många elever har redan börjat höstterminen med tillfälliga lösningar och vet inte när deras ”riktiga” lärare ska börja.
Det är sorgligt att en rödgrön regering sväljer den nyliberala logiken om konkurrens med hull och hår, i stället för att värna sammanhållning och att lyfta hela lärarkollektivets löner.
Lärarjobbet handlar om att samarbeta, att arbeta i arbetslag, men med denna reform undergräver regeringen teamkänslan ute på våra skolor.
Syftet med reformen är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Vår fråga är då på vilket sätt de lärare i Umeå kommun som inte får ta del av ett lönelyft på minst 2 500 kr kommer att bli bättre i sin roll som lärare?
Vilken känsla vill regeringen ge den enskilda läraren? Är det att, ”tyvärr, du gör inte ett tillräckligt bra jobb, så du får ingen löneförhöjning”? Det är med den känslan lärare ska möta sina elever och konstruktivt kunna delta i lagarbetet. Hur tänker regeringen att detta gynnar skolan och läraryrket?
Tyvärr nås vi av att Umeå kommun inte har kommunicerat detta lönelyft till sina medarbetare på ett tillfredsställande sätt. Kommunikationen har inte präglats av den öppenhet och tydlighet kring kriterierna som denna reform kräver.
Vi kan tänka oss många olika sätt att bättre använda de tre miljarder reformen kostar årligen från 2017.
Ett är att höja alla lärares löner, ett annat att erbjuda studielön under utbildningstiden till alla som utbildar sig inom de lärarkategorier där det råder brist. Ett tredje är att förbättra arbetsvillkoren för lärarna, med ökad personaltäthet och mindre barngrupper i förskola och fritidshem.
Det hade varit ett konstruktivt sätt att verkligen försöka förändra den kris som lärarbristen innebär och ett konstruktivt sätt att värdesätta lagarbetet och göra läraryrket mer attraktivt.
Vänsterpartiet uppmanar därför utbildningsministern att ompröva karriärlärarsystemet och i stället stödja kommunerna i det viktiga och för skolan avgörande arbetet med att stärka hela lärarkåren. Vi utmanar även de socialdemokratiska ordförandena i personalutskottet och skolnämnderna att inte lokalt medverka till att skapa splittring och en tystnadskultur för den samlade lärarkåren i Umeå kommun.
Elisabeth Zachrisson
Susanne Yttergren
Daniel Kallós
skolpolitiker för Vänsterpartiet i Umeå
Läs artikeln här: https://www.vk.se/1802899/lararyrket-mer-attraktivt-om-lagarbete-vardesatts
