Anders E Björkman resonerade i en artikel på VK:s kultursida (8/1) om det bästa läget i staden för ett nytt kulturhus och stadsbibliotek. Jag tror faktiskt att han med sitt förslag gör sig till tolk för den allmänna meningen bland oss umebor. Det är förmodligen alldeles riktigt att det nuvarande biblioteket inte räcker till för dagens krav, även om det känns som att de som driver de kommersiella intressena i ivern att komma över bibliotekshuset är misstänkt överdrivet måna om ett optimerat utrymme för kulturen.

Ett kulturhus i ett hett centralt läge är ett absolut måste. Det handlar om att skapa ett kulturens dagligvaruhus, alltså ett ställe där man slinker in i förbifarten för att läsa en dagstidning, tidskrift eller lånar en bok i väntan på bussen. Ett levande kulturhus med utrymmen för dans, konst, film, teater och musik ska för att inte riskera bli elitistiskt och vända ryggen mot den stora allmänheten ha ett grundtema som är naturligt och inbjudande för var och en. Precis som Björkman skriver så finns lyckligtvis den ännu obebyggda grusplanen ämnad för ett badhus som bara står och där och väntar på det nya kulturhuset. Umeborna har för länge sedan insett att där finns inte plats för en badanläggning värd namnet. Nu är det endast de ledande politikerna som finns kvar att övertyga. De lever kvar med en kvardröjande barlast av euforisk stämning att efter Staden-mellan-bro-debaclet ändå lyckats komma överens om någonting med substans i.

Övik ligger inte längre bort än att man som umebo gärna åker dit en kväll för att få uppleva Foppa och Näslund live. Förutom möjligheten att (jag skriver inte ”för en gångs skull”) se riktigt bra ishockey så kan man inte annat än tycka att den nybyggda arenan är en fullträff. Arkitektoniskt hade man kunnat göra mer, ,men vad man i Övik förstått, men knappast i Umeå, är hur viktigt själva läget är. Övik och Höga Kusten har ju mycket gratis att erbjuda när det gäller anslående vyer och naturscenerier. Arenan ligger ute vid hamnen och i periodpausen när man vandrar runt inne i arenan ger de stora glasade ytorna om inte en hänförande så åtminstone riktigt fin utsikt in över staden och ut över Örnsköldsviksfjärden. För totalintrycket och upplevelsen av ett evenemang är en glimrande utsikt inte att förakta. Jag är väl inte den enda umebon som lite avundsjukt funderat över om inte Umeå skulle kunna erbjuda något liknande?

För något halvår sedan presenterade Balticgruppen/Krister Olsson ett förslag som slår två flugor i en smäll. Man föreslår en exploatering av Hamrinsberget med plats för både en badanläggning och för den evenemangsarena som talats om under en längre tid. Egentligen har jag aldrig förstått varför förslaget om att utnyttja det fina läget med utsikt över stora delar av centrala Umeå aldrig fått luft under vingarna. Balticgruppen/Krister Olsson är intresserad av att gå in i projektet med med stora resurser. När stadens store kapitalist och Umeå har sammanfallande intressen borde en pragmatisk hållning från politiskt håll vara en självklarhet.

Idag finns en alldeles riktig insikt i att publika mötesplatser ska ligga lättillgängligt i centrala lägen med gångavstånd och närhet till effektiv kommunikation. Varje meter är dyrbar och  det gäller att göra rätt värdering när det gäller lokalisering. Min och många med mig har uppfattningen att bibliotek och kultur är känsligare för avstånd än badhus och evenemangsarena. Kulturhus med bibliotek i hjärtat och badhus med evenemangsarena i ett läge som fångar blicken, på gångavstånd från centrum och närhet till nya resecentrat kanske till och med skulle få Öviksbor att lyfta på ögonbrynen.

Örjan Mikaelsson (V)

Uppdaterades: 15 jan 2010