”Vänsterpartiet säger nej till Kuba”, heter det i ett TT-telegram från partiets kongress i Norrköping. För mej som ombud säger det mer om mediabevakningen av kongressen än hur Vänsterpartiet nu skall förhålla sej till Kuba (läs mer)

Frågan om Kuba behandlades i en motion med ett yrkande, ställt av en medlem: "att kongressen beslutar att partiet tar kontakt med Kuba för ömsesidigt utbyte och information".

Mycket väsen för ingenting, skulle man kunna säga. Vänsterpartiet har redan kontakt med Kuba! En mycket liten minoritet vill säga upp bekantskapen med den lilla karibiska ön och lämna denna David i händerna på Goliat i norr.  Istället för "Nej till Kuba" och avslag på motionen stod den upphaussade striden om hur motionen skulle besvaras. Partistyrelsens linje vann, där står det bland annat: "att man på Kuba gjort sociala framsteg ursäktar inte de inskränkningar i demokratiska rättigheter som finns". Vidare skriver partistyrelsen i sitt svar att det gamla arbetssättet där vissa partier betraktas som broder- eller systerpartier är idag otidsenligt.

1983 var jag på min första kongress med ungdomsförbundet. Tydligt minns jag den uppslitande debatt vi hade med det Sovjetiska ungdomsförbundet, Komsomol. Frågan gällde om Afghanistan var ockuperat av Sovjet eller inte. Vi stod fast vid det då lika bestämt som vi nu anser att Afghanistan är ockuperat av USA och dess allierade. 

Lars Ohly – då framträdande i ungdomsförbundet – gjorde ett minnesvärt intryck när han valde att citera Lenin med tydlig adress till kamraterna i Komsomol:

"Den som efter erfarenheterna både i Europa och Asien talar om en över klasserna stående politik och en över klasserna stående socialism, förtjänar helt enkelt att spärras in i en bur till beskådande vid sidan av någon australisk känguru."

Alltjämt ger erfarenheter från Kuba skäl att upprepa Lenin-citatet. Men också färska erfarenheter från EU och Sverige. Tänker på Laval-domen, som kraftigt begränsar fackens rätt att vidta stridsåtgärder. Hur resonerar man inom det socialdemokratiska arbetarpartiet – finns det en över klasserna stående politik?

I det kongressuttalande som nu antogs av Vänsterpartiet framhålls "mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet samt allmänna, fria och hemliga val som nödvändiga beståndsdelar i ett demokratiskt samhälle".

Vad säger allianspartierna – är strejkrätt en nödvändig beståndsdel i ett demokratiskt samhälle?

Anders Emanuelsson (V)

Uppdaterades: 12 jun 2008