Månad: oktober 2005

En kort sammanfattning av Vänsterpartiets yrkanden när För- och grundskolenämnden beslutade om budget för 2006.
Vid för- och grundskolnämndens sammanträde den 13/10 behandlades frågan om budget och verksamhetsplan för nämnden under perioden 2006-2008. Vänsterpartiet yrkade att det i verksamhetsplanen skulle skrivas in att målsättningen är att minska barngruppernas storlek i förskolan till 17 barn under 2006 och målet att barngrupperna minskas till femton barn skall uppnås under 2008. Vårt yrkande bifölls, vilket innebär att det nu finns en konkret målsättning för arbetat med att minska barngruppernas storlek i förskolan utan en minskning av personalen. Under 2005 inleddes, på vänsterpartiets initiativ, en granskning och översyn av timplanerna i grundskolan. Vänsterpartiet yrkade att det av verksamhetsplanen skall framgå att detta arbete skall fortsättas och slutligt avrapporteras under 2006. I den föreslagna budgeten för år 2006 sägs att kostnaderna skall minska med 12 miljoner genom effektiviseringar. Vänsterpartiets yrkande att det ur verksamhetsplanen skall framgå hur dessa effektivitetsvinster skall uppnås bifölls. För- och grundskolnämnden har vid flera tillfällen diskuterat filialbibliotekens betydelse för verksamheten i skolan. För- och grundskolnämnden har ej kunnat acceptera att verksamheten filialbiblioteken skärs ned med tanke på dessa biblioteks stora betydelse för skolan. Vänsterpartiet yrkade att det i verksamhetsplanen skulle införas en formulering om att För- och grundskolnämnden ej kan acceptera en försämring av filialbibliotekens öppethållande, som går ut över grundskoleverksamheten. Samtliga partier i för- och grundskolnämnden utom socialdemokraterna ställde sig bakom Vänsterpartiets yrkande, som därigenom bifölls. Vänsterpartiet liksom övriga partier stödde ett yrkande från Folkpartiet om att en ambition för måltidsservice livsmedelsinköp ska vara att öka andelen lokalt producerade livsmedel och andelen ekologiskt producerade livsmedel bifölls. Detta ska redovisas särskilt och följas upp av nämnden. Vänsterpartiet yrkade också att särskilda medel skulle avsättas under 2006 för att möjliggöra kurer i grundskolan i feministiskt självförsvar. Vårt yrkande avslogs. Slutligen kan noteras att den verksamhetsplan och budget som för- och grundskolnämnden antog stöds av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Eva Arvidsson interpellerar om ungdomsfylleriet och hon undrar vad socialtjänsten gör för att komma tillrätta med problemet.
Interpellation till socialnämndens ordförande, Eva Andersson.

Om ungdomsfylleriet.

Jag har förstått att det förekommer fylleri på Kajen och vid Strandpromenaden. Det är inte ovanligt att ungdomar från ungefär 14 års ålder och uppåt berusar sig där.
Det medför även att promenadvägen efter älven inte anses vara en trygg väg hem eftersom det alltid förekommer så mycket fylleri där.

Mina frågor med anledning av detta är:

Vad gör Socialtjänsten för att minska drickandet bland ungdomarna?
Hur resonerar man om flickors och pojkars drickande?
Vilka aktiva fältåtgärder vidtar man?

För Vänsterpartiet

Eva Arvidsson

Vänsterpartisten Erik Danielsson ställer en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund angående vilka åtgärder man vill göra för att minska biltrafiken i Umeå centrum.
Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund, s Kommer kommunledningen att göra något för att minska biltrafiken i Umeå? Fullmäktige antog den 24 november 2003 ett Energiprogram för kommunen. Vi beslutade där om ett mål som lyder: ”År 2010 ska trafikarbetet i Umeå ha minskat med 5 % per person i jämförelse med år 2003”. En rapport om trafikens utveckling i Umeå har nyligen presenterats. Den förändring av resvanor som nu sker i Umeå visar sig inte stämma med vår målsättning i Energiprogrammet. Användningen av bil ökar i en takt med 7 % om året sedan år 2003. Biltrafiken ökar kraftigt samtidigt som resandet med kollektivtrafiken rasar. Av alla resor i centrumfyrkanten sker nu omkring 50 % med bil och bara 8 % med buss. Kommer kommunledningen att göra något för att minska biltrafiken i Umeå och därmed energiförbrukningen fram till år 2010 i enlighet med energiprogrammet? Erik Danielsson, v

Vänsterpartiet har skrivit en interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund om hur barnfattigdomen ser ut i Umeå kommun och vad man tänkt göra åt den.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund.

Barnfattigdomen i Umeå kommun.

Rädda barnen har gjort en rapport som handlar om förändring av fattigdomen i Sverige över tid. 1991 låg Umeå på 22:a plats bland Sveriges kommuner. Då tillhörde 10,1 % av barnen andelen fattiga. 2002 var Umeå nere på plats 136 och andelen fattiga hade ökat till 10,8%. Naturligtvis måsta man ställa sig frågan varför Umeå har halkat ner på rankingen? Finns det någon analys gjord av situationen?

I Sverige som helhet har barnfattigdomen minskat de senaste åren. 1991 låg barnfattigdomen på på 14,9 %. 2002 låg den på 13% Det innebär alltså att Umeå befinner sig under den nivån. Vi tycker ändock att det är oroväckande att fattigdomen ökar i vår kommun och att vi tappar i jämförelse med många

kommuner i landet.

Rapporten bekräftar även att skillnaderna mellan rika och fattiga hushåll ökar. Den fattigaste tiondelen av hushållen i Sverige har tappat 3% av sin inkomsstandard sedan 1991 medan den rikaste tiondelen fått en

standardhöjnng på 14%. Hur ser situationen ut i Umeå när det gäller de ökande standardklyftorna?

Skillnader i ekonomisk utsatthet för personer med svensk respktive utländsk bakgrund

ökar också. Det är fyra gånger större risk at hamna i ett fattigt hushåll om man har utländsk bakgrund. Den är i synnerhet påfallande om båda föräldrarna är utrikes födda och kom till Sverige under 90-talet.

Det är mycket stora variationer mellan landets kommuner. Barnfattigdomen varierar mellan 4% och 32%. Det är enbart i storstadsregionerna som barnfattigdomen är större idag än i början på 90-talet. Är Umeå  drabbat av detta storstadssyndrom? I vår kommun har fattigdomen nämligen ökat med 0,7%.

De fattiga barnen tillhör ju självklart de som aldrig får möjlighet att åka iväg på semestrar. I intervjuer med barn från fattiga familjer framkommer det ofta att barnen väldigt gärna skulle vilja gå till ortens badhus. Ibland kan det vara det allra främsta önskemålet. Många har nästan aldrig råd med detta.

Vänsterpartiet menar att vi har ett kommunalt ansvar att ge barn från fattiga familjer en god och trygg uppväxt med tillgång till fritidsaktiviteter och utvecklande sammanhang. Vi menar att den kommunala

planeringen ska utgå från ett perspektiv där vi ger alla barn en meningsfull tillvaro och valmöjligheter.

Nu till våra frågor:

Hur ser du på utvecklingen av barnfattigdomen i Umeå kommun?

Vilka åtgärder har satts in för att minska konsekvenserna av

barnfattigdomen?

Hur har inkomstklyftorna förändrats iUmeå kommun och vilken analys vill du

göra med anledning av det?

Hur tycker du att vi i Umeå kommun ska agera för att ge barn med utländsk

härkomst bättre möjligheter att slippa fattigdom och utsatthet?

Eva Arvidsson

Örjan Mikaelsson