Månad: december 2007

Från och med 1 juli 2008 ska föräldrar som tar ut tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn och därmed förlorar inkomst från förvärvsarbete, förse Försäkringskassan med intyg från dagis eller skola att barnet varit frånvarande den aktuella dagen (läs mer)

Remissinstanserna är kritiska. Försäkringskassan menar att det kommer kosta mer än det smakar. Kommunerna vill ha ersättning för den ökade administrationen. Andra remissinstanser påpekar att regeln kan skapa misstro mellan föräldrar ochförskola/skola när de senare blir en kontrollinstans. Det finns också risk att barnen hamnar i kläm om föräldrar ber barnen ta medintyget till skolan för att få underskrift.   På denna ökade kontroll av stressade småbarnsföräldrar räknar regeringen med att spara 500 miljoner kr 2008. Det framgår inte av promemorian som gått ut på remiss, men väl av budgetpropositionen för 2008. Utöver denna kraftiga besparing gör regeringen ytterligare en nedskärning på föräldraförsäkringen genom sänkta ersättningar. Sammanlagt uppgår nedskärningarna småbarnsföräldrar i statens budget 2008 till 1 miljard kr per år 2008-2010.   – Regeringen hävdar att den kristdemokratiska familjepolitiken kommer att öka valfriheten. Men i själva verket handlar det omen miljardnedskärning på Sveriges alla småbarnsföräldrar.Regeringen tycker att det ska löna sig att vara högavlönad och frisk, men också att det ska löna sig att inte ha barn, säger LiseLotte Olsson, vänsterpartiets talesperson i socialförsäkringsfrågor.

Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden (läs mer)

 Om några veckor bildas en helt ny politisk organisation i Västerbotten. Ett kommunalt samverkansorgan, KSO, inrättas där 75 politiker från länets samtliga 15 kommuner samt landstinget ska utarbeta ett program för länets utveckling. Vi ska besluta om bland annat regional infrastruktur. Därtill ska vi se till att vara en aktiv part i frågor om regional demokrati. I många fall handlar vårt ansvarstagande om en hållbar utveckling.

Vänsterpartiet har fyra av 75 platser i regionfullmäktige och två av 25 i regionstyrelsen.
Med det mandatet vill vi påverka regionfullmäktige att fatta beslut som gagnar såväl kvinnor som män i regionen, se till att den hållbara utvecklingstanken inte enbart handlar om ekonomi och miljö utan att man också tar lika stor hänsyn till den tredje aspekten i hållbar utveckling nämligen den sociala.

Vänsterpartiet vill påverka regionfullmäktige att fatta beslut så att begreppet Hälsa ses som en tillväxtfaktor. Tidigare har man oftast uppfattat att ekonomiskt välstånd leder till god folkhälsa. Under de senaste åren har det framkommit flera belägg för att det starkaste sambandet går i motsatt riktning. Det gäller både på företagsnivå och nationell nivå. God folkhälsa kan vara en bidragande orsak till ekonomisk utveckling och inte bara resultatet av en sådan utveckling. Därför vill vänsterpartiet satsa rejält på folkhälsa.

Om människor får förutsättningar att leva och bo och arbeta i hela regionen så leder det till hållbar utveckling och tillväxt. Västerbotten är en närande region, det måste vi ha klart för oss. Norrland bidrar starkt till övriga regioner med bland annat skogs- och mineraltillgångar.

Vänsterpartiet vill verka för en jämställd och solidarisk samhällsplanering.
Vare sig du bor i Umeå eller Ammarnäs så ska vardagslivet fungera för dig. Tillgång till arbete och samhällsservice är grunden för utveckling av regionen. Till det vill vänsterpartiet också verka för att de människor som i dag står längst bort från delaktighet i samhället och arbetsmarknaden ska ges möjlighet att utvecklas.

Vänsterpartiets fyra ordinarie och fyra ersättare i regionfullmäktige ska göra allt för att påverka regionutvecklingen i ett perspektiv av jämställdhet, solidaritet och hälsa.

Ylva Hedquist Hedlund, Villvattnet
Hans-Eric Wallin, Lövånger
David Ahlqvist, Umeå
Tamara Špiric, Umeå
Pia Risán, Skellefteå
Erold Westman, Storuman
Agneta Hansson, Skellefteå
Lasse Jacobson, Umeå

EN LIVSMEDELSKEDJA planerar att etablera sig i sydvästra hörnet av Ersboda nära stormarknader som Willys, Power och Coop Forum. Läget anses kommersiellt intressant. Det drar till sig biltrafik och lokalen finns redan där i en fastighet, mellan Shell och Telia, som behöver ändrad detaljplan för försäljning av mat i stället för vitvaror och andra sällanköpsvaror (läs mer)

En ytterligare livsmedelsmarknad för lågpris som Lidl i området skulle öka biltrafiken. Det skapar fler miljöproblem med buller, luftförorening och trängsel. Större ytor för bilparkeringar tar både tomtplatser och grönytor. Överetableringen gör att flera andra stadsdelar blir utan närbutiker, som Östra Ersboda.

DAGENS MAJORITET av konsumtions- & bilinriktade politiker tycks trots farhågorna vara välvilliga. De vill förskottera och därmed med våra gemensamma pengar bekosta delar av en trafikapparat med ny rondell och anslutande vägar mot E 4 och Mariedal i söder. Det gäller att öka framkomligheten för de bilburna till och från det kommersiellt intressanta Ersboda.
Vi vet att över hälften av Umeåborna inte har bil och att vi som medborgare behöver hälsosam luft, tystnad och drastiskt minskade utsläpp av växthusgaser för att klara klimatförändringarna. Därför krävs en annan planering. Kommunen har ett planmonopol för att tillgodose allas intressen, oavsett bilinnehav.
Från och med årsskiftet kommer ideella organisationer som Sveriges Naturskyddsförening att kunna överklaga kommunala beslut med betydande miljöpåverkan. Det beslutade riksdagen 5 december. Allmänheten har därmed fått ökad möjlighet att påverka planeringen som rör vår livsmiljö och klimatet. Miljörörelsen kan använda den talerätten.

Erik Danielsson, (v)
Kommunfullmäktige Umeå

Även om internationella beslut är avgörande för framtiden är det här på hemmaplan vi konkret kan minska vår klimatpåverkan. I stället för regeringens skattesänkningar behövs klimatinvesteringar och klimatbistånd motsvarande en procent av Sveriges BNP. Klimattaxa, det vill säga avgiftsfri kollektivtrafik, bör införas och järnvägen byggas för att styra mot en klimatbalans (läs mer)

Världens folk har stora förväntningar på FN:s klimatmöte på Bali. Det är tid att världens ledare möter upp mot oansvariga marknadsaktörer som lobbar för urvattnade miljölagar och gratis utsläpp av växthusgaser. Vi uppmanar regeringen att agera för sex nödvändiga åtgärder på klimatmötet och i kommande förhandlingar: rättvisa klimatmål, global skatt på växthusgaser, klimattullar, åtgärdsplaner för minskad köttkonsumtion och skydd av naturskog, klimatbistånd samt genusperspektiv i klimatpolitiken.
Det är frustrerande att utsläppen av växthusgaser från i-länderna ökar trots att vi enligt FN senast 2015 måste minska utsläppen för att hindra en global uppvärmning över 2 grader. Det är avgörande att USA, som står för nära en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp, undertecknar avtalet och att nyrika länder tar ansvar. Redan idag skördar klimatförändringarna liv, hindrar fattigdomsbekämpning och utrotar växt- och djurarter. Vi i i-länderna måste anpassa våra vanor eftersom det inte räcker med teknik. För detta behövs bindande avtal som komplement till ekonomiska styrmedel.

De rika länderna står för utsläppen. För rättvisa klimatmål bör därför FN utforma målen från utsläpp per person och år, så kallade per capita mål. I USA är utsläppen över 20 ton per person och år, i Kina och Sverige 6 ton och i Afrika 0,5 ton.
En global teknikneutral skatt på växthusgaser är också nödvändig för att minska utsläppen. Det bör även i handeln inrättas klimattullar mot USA som är det enda i-land som vägrar delta i det internationella klimatsamarbetet. Intäkterna från tullarna kan gå till en global klimatfond för miljöteknik i fattiga länder.
Konkreta handlingsplaner för att minska köttkonsumtionen och förlust av skog måste tas. Köttindustrin står idag för en femtedel av världens klimatpåverkan och förlusten av naturskogar världen över bidrar varje år mer till de globala utsläppen än transportsektorn.

Idag flyr fler människor på grund av miljökatastrofer än väpnade konflikter. Genom ett ökat klimatbistånd från de största utsläppsländerna kan de mest sårbara samhällena skyddas för klimatförstöringens konsekvenser.
Då det främst är kvinnor och barn som drabbas är det även viktigt att ta med genusperspektiv i klimatpolitiken. Trots att kunskapen om sambandet mellan kön och klimatpåverkan är stor saknas perspektivet. En strategi för att öka kvinnors delaktighet i beslut i energi- och trafiksektorn där manliga normer råder är viktigt. Statistik visar att män står för de största utsläppen, internationellt och i Sverige.
Regeringens politik på de här områdena är tyvärr famlande. Vi ser bland annat en orimlig urholkning av det svenska biståndet. Regeringen agerar mot EU:s krav att Sverige ska öka andelen förnybar energi, den satsar på motorvägar och skrotar det effektiva klimatinvesteringsprogrammet.

Vi som bor i Sverige står för en jämförelsevis stor del av de globala utsläppen. I stället för regeringens skattesänkningar vill vi satsa på klimatinvesteringar och klimatbistånd motsvarande en procent av Sveriges BNP. Vi vill införa klimattaxa, det vill säga avgiftsfri kollektivtrafik, och bygga ut järnvägen för att styra mot en klimatbalans.
Vi hoppas att regeringen kommer till insikt om att även om internationella beslut är avgörande för framtiden är det här på hemmaplan vi konkret kan minska vår klimatpåverkan.

Lars Ohly
partiordförande, v
Jens Holm
EU-parlamentariker, v
Wiwi-Anne Johansson
ledamot, v i riksdagens miljöutskott