Karlsson mötte personalen

23 augusti mötte Maj Karlsson (v) personalupproret inom funktionshinderområdet i Umeå kommun. Personalen känner sig livegna, och drivkraften blev ilskan.
– Men, säg upp mig då om ni törs!

NEDTECKNAT Efter Jonas Sjöstedts sommartal 21 augusti är ett par riksdagsledamöter kvar i Västerbotten för att göra studiebesök och hålla öppna möten om ämnen inom deras egna politiska områden och i samråd med partiföreningarna. Till Umeå kom Maj Karlsson, riksdagsledamot från Göteborg. Maj är ersättare i socialutskottet och Vänsterpartiets talesperson i socialpolitiska frågor. Från Umeå partiförening har vi länge önskat att det blir just Maj Karlsson som kommer till oss, i vår ambition att lyfta det socialpolitiska fältet.

Maj träffar Louise Jacobsson, Anna-Lena Wilhelmsson och Pia Roth som alla arbetar inom kommunens funktionshinderomsorg. Det är de tre, som utan att känna varandra innan, gick ihop och startade Protest mot Umeå kommuns så kallade heltidsmodell. De berättar för Maj om hur deras arbetssituation ser ut idag och hur den kommit att kraftigt försämras genom arbetsgivarens beslut om att inför rätten till heltid, utan att föra in en enda extra krona i verksamheten. För att illustrera detta kan nämnas att när Vänsterpartiets dåvarande gruppledare Tamara Spiric frågade hur mycket det skulle kosta att införa rätt till heltid inom vård och omsorg i Umeå kommun, fick hon svaret från ledande tjänstepersoner att det skulle kosta cirka 114 miljoner. Men när Umeå kommun nu infört rätten till heltid var beslutet från Socialdemokraterna att det skulle göras ”kostnadsneutralt”. Kort sagt; När Vänsterpartiet ville göra det så kostar det för mycket, men när Socialdemokraterna gör det så ska inte en krona tillföras.

citattecken-röd En planerad ledighet kan plötsligt ersättas med ett arbetspass på några få timmar. ”Vi är livegna”, konstaterar alla tre.
De tre medarbetarna jobbar i 4-veckorsscheman som de inte får veta i förväg. De kan därmed inte boka in att gå till frisören, mammografi, gifta sig eller lova sina barn att man ska komma på skolföreställningen, eftersom de inte vet hur de jobbar ens om två veckor. Så ser det numera ut för alla medarbetare inom vård- och omsorgsområdet. Som ett exempel berättar Louise att hon (idag onsdag) inte kan lova något på måndag nästa vecka eftersom de ännu inte fått det nya schemat för kommande period. Sammantaget vill de förmedla till Maj att de upplever att Umeå kommun som arbetsgivare agerar som personalens förmyndare. När då arbetsgivaren utöver detta introducerade rätt till heltid i form av ett hot, så var det droppen som fick bägaren att rinna över för de tre medarbetarna.

Ett nytt anställningskontrakt presenterades för några personalgrupper i taget med hot om att man antingen skriver på eller säger upp sig. När de fick kontraktet i handen kände de alla tre att det var droppen som bägaren att rinna över. Drivkraften blev ”men, säg upp mig då om ni törs!” Ilskan drev dem att ta kampen, inte bara för sin egen skull, utan också för sina tusentals kollegors. De menar att deras arbetssituation gör att det är många som inte ens kan gå på Kommunals medlemsmöten, för att det krockar med arbetet och att inte gå till jobbet gör att man sätter sina kollegor i sticket då det är svårt att finna vikarier eller vikariestopp råder.

Arbetets organisering, med orimliga pass, minskad personaltäthet, fler arbetsuppgifter, chefernas avsaknad av dialog med medarbetarna, med mera gör att förändringar inte är förankrade hos personalen på samma sätt som tidigare. Alla har jobbat länge och kan vittna om att det var annorlunda förr, inte minst när det gäller medbestämmande och dialog mellan chef och medarbetare. Tidigare fanns schemaansvariga på varje enhet medan det nu anställs schemaansvariga som inte har förankring på arbetsplatserna, utan arbetar fristående från arbetsplatserna till följd att en planerad ledighet plötsligt kan ersättas med ett arbetspass på några få timmar. ”Vi är livegna”, konstaterar alla tre.

För Maj är beskrivningen inte en nyhet, utan hon hör den berättas om och om igen med olika varianter ute i landet av den personal hon möter. Maj säger att ”jag tar era ord på allvar och det är en anledning till att vi måste återupprätta socialpolitiken”. I Vänsterpartiet tar vi fajten.

Ulrika Edman

Publicerat i Nejlikan, nr. 4:2016.
Om du vill kommentera artikeln kan det göras nedan eller så skickar du den till [email protected].

Kommentera

%d bloggare gillar detta: