Där avslöjas den borgerliga alliansens infrastrukturprioriteringar och ambitioner för flera årtionden framåt. 95 % av statens satsningar läggs på projekt i södra Sverige. De fyra nordligaste länen med drygt halva Sveriges landyta och tio procent av befolkningen får dela på ynka fem procent. Om Norrbotniabanan sägs intet.
Regeringen har försämrat a-kassan och sjukförsäkringen. Nu jagas sjuka istället för att få hjälp. Riksdagsledamöterna LiseLotte Olsson och Torbjörn Björlund berättar om hur Vänsterpartiet vill förbättra a-kassan och sjukförsäkringen. Tillsammans kan vi skapa ett samhälle som är tryggt för alla. Vi vill gärna veta vad du tycker.
Upptaktsmöte i stadsbibliotekets ljusgård, måndag den 22 februari, kl 19:00.
Inledare: Lars Igeland från Miljöförbundet Jordens Vänner talar på temat Gemensam välfärd för rättvisa, jobb och klimatomställning
• Hur kan den offentliga sektorn gå före i klimatomställningen?
• Spårinvesteringar och stadsplanering som kan ge jobb och rädda klimatet
• Hur kan vi ställa om miljonprogrammet till sol och energieffektivitet?
• Avreglering av tåg och busstrafik – ett hot mot miljövänliga transporter.
Lars är riksaktiv i Nätverket för Gemensam Välfärd och har varit med och skapat budkavle för välfärd. Han har också samarbetat med SEKO för ett sammanhållet järnvägssystem.
Balticgruppen/Krister Olsson ger inte upp planerna på att riva det gamla varmbadhuset från 1894. En överklagan av Byggnadsnämndens beslut är inlämnad till Länsstyrelsen i Västerbotten.
Plan- och bygglagen, PBL, är det centrala regelverket på plan-och byggområdet. PBL 3 kap 12 § reglerar byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. I en proposition 1985/86 sid 510 anges som skäl för bevarande av en byggnad att: det kan vara ett tillräckligt motiv att bebyggelsen är representativ för tidigare samhälleliga eller estetiska ideal eller ger en god uppfattning om tidigare sociala villkor för en viss samhällsgrupp.
Jag får nästan känslan att den som skrev passusen om ”tidigare sociala villkor för en viss samhällsgrupp” haft Varmbadhuset i tankarna. Nu är det naturligtvis inte så, men Varmbadhuset står där idag som en symbol för en tid inte alltför långt tillbaka med kommod i köket och ett litet tvättfat som huvudsakligt medel i kampen mot smuts och löss och mot de sjukdomar som följde i spåren av dålig hygien. Något att tänka på för nutidsmänniskan i morgonduschen i det alldeles egna badrummet. Både för generationen med ena foten kvar på bron till utedasset och för dagens och morgondagens människor födda in i en självklar materiell bekvämlighet uppfyller Varmbadhuset från 1894 med råge de krav och villkor lagstiftningen ställer.
