Företaget Nobina (f.d. Swebus) som kör lokalbussarna i Umeå, har visat att man inte tål kritik.  Nobina tystar sina anställda, genom att avskeda den som riktar kritik mot företaget. Detta agerande väcker principiellt viktiga frågor.  Är det rimligt att vi har en arbetsrätt som motverkar öppenhet och insyn i företag som arbetar för det allmänna? Ska enskilda företags vinstintressen väga tyngre än allmänintresset?

Bussföretaget Nobina avskedade i början av december 2009 bussföraren Rabih Ballout. Han har kört buss i Umeå i många år. När han med sina arbetskamrater vänt sig till Umeå kommunfullmäktige med ett anonymt medborgarförslag visade de ansvar för oss alla.  Förarna hade påtalat brister som drabbat både bussåkare och anställda. De föreslog att kommunen skulle utreda detta. Med tanke på att lokalbussarna i Umeå finansieras av våra skattemedel och biljettinköp var det ett högst rimligt krav. Men kommunfullmäktige fick inte behandla medborgarförslaget då det var anonymt. Nobina sa sedan upp Ballout.

Sedan Swebus/Nobina förra sommaren fick ansvaret för våra lokalbussar har kritiken varit massiv från såväl bussåkare som personal. Bristerna har varit många och en del mycket allvarliga. Det ville Nobina uppenbarligen mörka. Bussföraren Ballout som ville ta ansvar för en bättre busstrafik i Umeå riskerar att bli arbetslös. Nu behövs solidaritet och stöd för Rabih Ballout så att han får tillbaka sitt arbete som bussförare!

Fler och fler samhällsuppgifter lämnas genom politiska beslut över till privata företag från kommuner, stat och landsting som tidigare skött dessa i egen regi. Privatiseringar sker genom upphandling, entreprenader och utförsäljningar. Det gäller kollektivtrafik, skolor, förskolor, äldreomsorg, sjukhus, vårdcentraler, energibolag, apotek, jobbcoacher, invandrarlotsar, bilbesiktning m.m.

Vår politiska uppfattning är att många av dessa uppgifter inte ska skötas av privata företag. Men nu när det ändå är så att privata företag fått ansvar för viktiga samhällsuppgifter måste uppgifterna skötas bra. Företagen måste kunna kontrolleras för att risker för olyckor eller andra allvarliga missförhållanden inte ska kunna döljas.

En lag, Lex Sarah, kom 1999. Den kom till sedan undersköterskan Sarah Wägnert slagit larm i media om vanvård på ett privat äldreboende. Lagen innebär ökade lagliga möjligheter och skyldigheter att föra vidare brister och fel i både privat och offentlig vård och omsorg. Nu behöver vi en ny lag med namnet Lex Rabih eller kanske Lex Nobina.  Lagen ska ge skyldigheter och skydd till alla som arbetar med andra viktiga samhällstjänster.  Skyldighet för personal att anmäla fel och brister i verksamheten och starkt skydd mot alla former av bestraffningar av personal. Anställda ska tryggt kunna slå larm om brister till myndigheter och media. Det behövs helt enkelt en lagstiftning som sätter allmänintresset före vinstintresset!

Lasse Jacobson och Tamara Špirić, kommunstyrelseledamöter för (V) i Umeå

LiseLotte Olsson, riksdagsledamot för (V) i Västerbotten

Uppdaterades: 19 jan 2010