Jag är ju inte dummare än att jag begriper att fraktkostnaden för varor producerade på långt avstånd från konsumenten läggs på priset. Därför är det nödvändigt med transportstöd för många produkter tillverkade i Norrland.

Men jag tycker man ska ta sig en funderare på vem som egentligen stödjer vem. Ordet och begreppet stöd är problematiskt därför att det signalerar oförmåga att stå på egna ben. Som socialist har jag egentligen inga problem med detta. Med solidariteten som ledstjärna är det en självklarhet att den som är i behov av stöd ska få det.

Norrland exporterar årligen råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter nödvändiga för att inte säga livsviktiga för Sveriges ekonomi. Stora värden rinner iväg från norr, en liten rännil i form av transportstöd är den gåva Norrland får tillbaka. Om jag ska tro radions P1 så är bruttonationalprodukten (BNP) utslagen per invånare i Norrland högre än i andra delar av Sverige. Vi ger alltså mer än vi får och mycket talar alltså för att det är Norrland som stöder övriga Sverige och i förlängningen även EU.

Jämförelsen med västvärldens bidrag till u-hjälp och investeringar i tredje världen ligger nära till hands. Det visar sig att för varje krona som ges i u-hjälp tar den rika världen mångdubbelt tillbaka. Om södra Sverige har behov av vårt stöd så tycker jag vi ska ställa upp, men upplysningsvis bör vi tala om varifrån pengarna kommer.

Örjan Mikaelsson (V)

Uppdaterades: 29 nov 2009