Valfriheten styr över pengar till de friska

Det är god ekonomi att utveckla och förädla den goda äldreomsorg som vi byggt upp i Sverige. Med ett kortsiktigt perspektiv och privata vinstintressen riskerar vi att gå ifrån god vård och omsorg på lika villkor för hela befolkningen. (Läs mer)

Visst ska vi följa med utvecklingen och ta till oss bra lösningar inom äldreomsorgen, med tidiga insatser, jourtelefon etc. Det gör sammantaget att vi får fler och friskare äldre befolkning. Det är när sjukdom och mer omfattande omvårdnadsbehov uppstår som professionen prövas. Då måste en annan prioriteringsordning ske; det vill säga vård och omsorg som grundas på behov och inte avgörs av privatekonomi eller privata omvårdnadsföretags vinstintressen.

Kommuner och landsting har kunskapen och insikten om de äldres behov, de behöver inte följa alla förslag som kommer från företag och marknadskrafter. Ju mer som börjar fördelas efter så kallade ”valfrihetsmodeller”, desto mer resurser läggs på de relativt friska och krya på bekostnad av de som har de största behoven. Skillnaden mellan rika och fattiga, mellan kvinnor och män, upphör inte bara för att man blivit gammal. När det gäller skillnad mellan stad och landsbygd ökar den.

Den största resurs som vi har är den kunniga, erfarna personalen som arbetar med hjärta och hjärna i vårdyrkena. De måste ges förutsättningar att under gott ledarskap vidareutveckla äldreomsorgen.

Kommunerna har en utmaning att behålla sin personal, om vi ska ha privata utförare gäller det att klara av att teckna ingående avtal om rättigheterna för anställda liksom att tillgodose (brukarnas) de äldres behov av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Elsa Andersson Hedkvist (V)


Artikeln publicerades i Västerbottens Folkblad den 6 maj.

You may also like...

Kommentera

%d bloggare gillar detta: