Ser inte skogen för alla träd
Ibland blir man lite fundersam… Om man som VD för ett företag tjänar fem miljoner kronor om året och ändå anser att man måste ha en bonus på lika mycket till för att göra sitt bästa, innebär det då att vi som har en lön som inte ens är en tiondel så stor, bonusen borträknad, går och drar benen efter oss? Det verkar inte så, för det jag ser omkring mig är folk som verkligen jobbar på och gör alldeles storslagna insatser i det tysta. I bonuselitens ögon är vi väl fullkomliga idioter. Jobba entusiastiskt och göra sitt bästa för nålpengar, hur kan det vara möjligt? (Läs mer)
I den hastigt uppflammade bonusdebatten är risken uppenbar att vi inte ser skogen för alla träd. En LO-rapport säger nämligen att en vanlig arbetare måste jobba i 50 år för att få ihop till en enda årslön hos en av de 200 högst betalda inom den så kallade makteliten inom näringslivet. Och då är det ändå bara toppen på isberget jag talar om. På 50-talet var skillnaden hälften så stor. Klyftan vidgas i goda som dåliga tider. Helt i linje med tidsandan jagas enskilda syndabockar. Fokuseringen på den enskilde individen döljer den verkliga orsaken. Man behöver inte heta Einstein för att inse att girighetens skadeverkningar har sin grund i kapitalets och nyliberalismens segertåg över världen.
Hur stora skillnader i livsvillkor tål Sverige egentligen och hur mycket går det att tänja det band som håller ihop samhället innan det slutligen brister?
Örjan Mikaelsson (V)
Publicerad i Västerbottens Folkblad.