artikel

Ful politik i fin förpackning

Alliansen vill tillbaka till den tid då arbetarna inte vågade protestera mot sina chefer av rädsla för uppsägning eller sänkt lön, skriver Sasha Matic (v) och nämner flera reformer som högern/moderaterna varit emot de senaste 100 åren (läs mer).

Den välfärdspolitik som utvecklats i Sverige under 1900-talet är på intet sätt något som Moderaterna ska tackas för. Deras historia är fylld av motstånd mot de reformer som idag utgör den trygghet och det sociala skyddsnät som ingen kan tänkas leva utan. Denna säkerhet är så djupt förankrad hos folket att Moderaterna skulle skjuta sig själva i foten om de numera offentligt uttalar sitt förakt mot den. För faktum är att de idéer som idag genomsyrar deras partiprogram ligger till grund för den politik de fört de senaste 100 åren.

Nedan följer exempel på de reformer högern – under partibeteckningarna "Allmänna valmansförbundet" 1904-1938, "Högerns riksorganisation" 1938-1969 och "Moderata samlingspartiet" – gått emot:

  1. Kvinnlig rösträtt 1921. Tydligen var kvinnorna inte kompetenta nog att kunna hantera politik.
  2. Folkskolereformen 1927. Denna innebar bland annat att fler skulle få möjligheten till högre utbildning.
  3. Arbetslöshetsförsäkringen 1934. Arbetslöshetsförsäkringen försvagar enligt högern den enskildes känsla av eget ansvar till sin försörjning.
  4. Två veckors semester 1938. Vid besluten att förlänga semestern från två till tre veckor och senare från tre till fyra veckor, var högern också motstridiga.
  5. Fri sjukvård 1953. Högern röstade emot med argumentet att reformen kostar för mycket.
  6. 40-timmars arbetsvecka 1970. Arbetstidsförkortningen gick från 42,5 timmars arbetsvecka till 40 timmars arbetsvecka. Högern var självfallet motståndare även här.
  7. Lagen om anställningsskydd (LAS) 1973. För första gången fick arbetare ett lagstadgat skydd mot uppsägning och kunde vända sig till domstol för att pröva sitt fall. Arbetsgivaren fick inte längre avskeda en person utan saklig grund och om uppsägning uppstod på grund av arbetsbrist, var arbetsgivaren tvungen att följa en turordning som innebar att den sist anställde skulle avskedas först. Högerns opponerade mot förslaget.

Detta försämringsparti marknadsför sig idag som de "nya" Moderaterna, men politiken är densamma då som nu. Tillsammans med sina trogna vänner Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, presenterar de gång på gång förslag och beslut, vars innehåll enbart består av försämringar för arbetare och deras familjer, samt förmåner för överklassen och kapitalisterna. Bara under de senaste åren har vi sett åtskilliga exempel på detta, såsom planen på att slopa LAS för alla upp till 26 år och de kraftigt höjda avgifterna till a-kassan vilket fört med sig en massflykt från facken.

Förändringar har alltid genomdrivits när människor organiserat sig för sina intressen och en utveckling där arbetare genom facken kämpar för får mer inflytande på sina arbetsplatser är inget som förespråkas av borgerligheten. Alliansen vill tillbaka till den tid då arbetarna inte vågade protestera mot sina chefer av rädsla för uppsägning eller sänkt lön. Den långa tid som tagit att bygga upp arbetsrätten och andra fackliga rättigheter bryts nu aktivt ner av den borgerliga politiken. Högern är och har alltid varit en rörelse för överklassen och kapitalisterna.

Så nästa gång du är i vallokalen, tänk noga igenom vilken sida du står på!

Kopiera länk