Sjukpenning blir socialbidrag

Dagen innan julafton skickade regeringen ut en remiss med förslag på historiska försämringar av sjukförsäkringen. Planen är att de nya reglerna ska träda i kraft redan vid halvårsskiftet 2008 (läs mer).

Fredrik Reinfeldt tycker att det ska löna sig att vara högavlönad och frisk. Därför sänker han ersättningarna för alla som haft oturen att drabbas av ohälsa och arbetslöshet. Och därför föreslår regeringen i remissen att sjuka ska få socialbidrag i stället för sjukpenning.
Enligt regeringens förslag ska man bara kunna vara sjukskriven ett år. Endast om man har livshotande sjukdomar ska man få förlängd sjukpenning i högst 18 månader med sänkt ersättning från 80 till 75 procent. Efter 18 månader ska man inte få vara sjukskriven längre. I alla fall inte om man är arbetslös.
Bland de värsta av regeringens förslag är att rätten som man idag har som arbetslös att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst efter en tids sjukskrivning ska avskaffas. Om man har varit sjukskriven den maximala tiden och är arbetslös, men i samband med att sjukskrivningen upphör, insjuknar igen ska man alltså inte ha rätt till sjukpenning med Reinfeldts nya regler. Även om det är livshotande. Då hänvisar Reinfeldt oss till socialbidrag.

Som socialbidragstagare i Stockholm får man inte ens ett SL-kort numera. Hur ska man då ha råd att besöka sjukhus, vänner och släkt? Och vart är vi på väg? Vad är det som säger att en svårt sjuk människa som i ena stunden inte ens har rätt till ett SL-kort, i andra stunden ska ha rätt till lika bra och dyr vård som självaste Reinfeldt?
Dessutom föreslår regeringen att arbetsförmågan hos sjukskrivna redan efter sex månader ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Om en sjukskriven förskolelärare med ryggont från Borlänge kan ta ett jobb som exempelvis spärrvakt i Stockholm går hon miste om sin ersättning. Regeln urholkar anställningsskyddet och gör att många sjukskrivna kommer att förpassas till arbetslöshet eller socialbidrag.

Regeringen motiverar
de sänkta ersättningsnivåerna och tidsgränserna med att det ökar incitamenten att arbeta. Men på vilket sätt ökar arbetsförmågan hos en kvinna med bröstcancer, medfött funktionshinder eller depression av att hon blir fattigare? Och på vilket sätt ökar arbetsförmågan för en kille som skadats i en trafikolycka av att han går miste om sin sjukpenning efter ett halvår? På vilket sätt blir man friskare av att ha den ekonomiska stressen som gnager på livet?
Till följd av försämringarna gör regeringen miljardbesparingar på sjuka, trots överskotten i sjukförsäkringen uppgår till 14 miljarder kr bara i år. Men istället för att överskotten kommer oss försäkrade tillgodo, används de för att finansiera sänkta skatter för landets miljonärer och bidrag till överklassnära tjänster.
Försämringarna drabbar alla som idag haft oturen att drabbas av ohälsa. Men på sikt drabbas alla i samhället. Vi vet att människor är både starka och ömtåliga, därför vill vi värna om den solidariskt finansierade sjukförsäkringen. Plånbokens storlek får inte avgöra våra möjligheter att leva ett värdigt liv.

LiseLotte Olsson (v)
Riksdagsledamot

You may also like...

Kommentera

%d bloggare gillar detta: