För att tillstyrka problematiken kring vårdnadsbidraget kan vi blicka väster ut, till grannlandet Norge där man redan provat detta bidrag (kontantstøtten). Där infördes 1998 ett vårdnadsbidrag vilket skulle öka valfriheten för föräldrarna. Effekterna blev istället mindre jämställdhet, försämrad kvalitet i förskolan och minskad valfrihet i barnomsorgen. Utbyggnaden av den norska förskolan minskade också (läs mer)

Politikerna ville uppnå en ökad valfrihet och möjlighet för föräldrar att umgås mer med barnen, precis som den borgerliga regeringen vill idag.
Istället var det främst lågavlönade kvinnor som mottog vårdnadsbidraget.
Bidraget riskerade dessutom att påverka samhället mot ytterligare segregation, då många av de lägst avlönade är kvinnor med utländsk bakgrund. När dessa kvinnor valde att stanna hemma med barnen minskade möjligheterna för barnen att lära sig norska redan i förskolan.

I Norge har ungefär 3 700-4 000 årsarbetende kvinnor försvunnit från arbetsmarknaden per år på grund av vårdnadsbidraget. När en statlig undersökning (Kontantstøtten – effekter på arbeidstilbud og inntektsfordeling från Statistisk Sentralbyrå, Oslo–Kongsvinger, 2001/5) blickar framåt verkar det som om långtidseffekterna kan bli uppemot 10 000 årsarbetande kvinnor per år.

Eftersom familjer med lägre inkomst inte mottar mer i vårdnadsbidrag än familjer med högre inkomst så minskar familjens totala budget. När det dessutom är kvinnor i familjer med lägre inkomst som i större grad stannar hemma, ökar klyftorna i samhället då familjens totala ekonomiska tillgångar minskar.
Låt oss nu hoppas att socialdemokraterna inte låter pigbidraget stjälpa gott jämställdhetsarbete i Umeå kommun.

Uppdaterades: 19 nov 2007