Alla barn som spelat Monopol vet vad spelet går ut på – mångfalden krymper i takt med att kapitalet växer, skriver Anders Emanuelsson (v), skolpolitiker i Umeå och frågar vilken strategi som ska gälla för den skattefinansierade skolpengen (läs mer)

 JAG STÄLLDE en direkt fråga till er fyra borgerliga ledamöter i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:
”Vilken är er strategi för att förhindra det ni själva kallar skräckscenariot?”
Detta för att ni i en tidigare artikel (VF 1/11) menar att nämndens majoritet ”målar fan på väggen” när man redovisar de negativa konsekvenser överetableringen av gymnasieskolor kan få. Istället för att svara på min fråga skriver ni:
”Sanningen är väl den att vänsterpartiet och Anders Emanuelsson inte tror på fristående skolor överhuvudtaget, då spelar det nog inte så stor roll om det är en eller tio gymnasieskolor som ansöker om att etablera sig i Umeå.”
Där har ni faktiskt fel. Det spelar stor roll om det är en eller tio.

Vänsterpartiet stödde KFUM:s ansökan till Skolverket för att kommunen inte kunde erbjuda motsvarande utbildning. Tyvärr. Vi ser helst att gymnasieskolan drivs i kommunal regi, bland annat på grund av att viktiga delar av de grundlagsskyddade rättigheterna inte gäller på de fristående gymnasieskolorna. Jag tänker främst på yttrandefriheten, meddelarfriheten och offentlighetsprincipen.

Men det intressanta i denna debatt är inte huruvida vänsterpartiet tror på fristående gymnasier eller inte. I stället torde frågor om vad Umeå kommun vinner på etableringen av de fristående gymnasieskolorna och hur vi politiker ser på skolor som drivs i vinstsyfte vara viktigare för umeborna. Vänsterpartiet och socialdemokraterna i Umeå har en samsyn när det gäller skolor som drivs i vinstsyfte. Vi vill göra som i Finland, Norge och Danmark – förbjuda dem.

Ett av de utbildningsföretag som ansökt om etablering i Umeå gjorde förra året en vinst på 38 miljoner kronor. De två ägarna tog gemensamt en utdelning på 35 miljoner. Har ni inom den borgerliga alliansen en odelat positiv syn på att skattefinansierad skolpeng går till vinstdriven verksamhet? Skolministern tycker att det är helt okej, bara verksamheten inte blir lidande. Hur vet man det?

Nuvarande lagstiftning kräver inte att företagen offentliggör hur stor del av skolpengen som går till verksamhet och hur stor del som går till vinst. På senaste nämndssammanträdet fick vi en kvalitetsredovisning från samtliga kommunala gymnasieskolor. När fick vi senast en motsvarande redovisning från en fristående gymnasieskola?

AVSLUTNINGSVIS kan jag bedyra att vänsterpartiet delar er tro på valfrihet och mångfald inom gymnasieskolan. Jag noterar att ni inte nämner ordet konkurrens i sammanhanget. Det är bra. Alla barn som spelat Monopol vet vad spelet går ut på – mångfalden krymper i takt med att kapitalet växer. I verkligheten ser vi det inom äldreomsorgen, där en handfull företag har mer än hälften av den privatiserade marknaden. Vi ser det inom väg- och anläggningsbranschen, bussbranschen, energimarknaden, mobiltelefonmarknaden. Då blir det inte heller så mycket valfrihet kvar. Därav min fråga om er strategi.

Stod att läsa i VF 2007-11-13

Uppdaterades: 13 nov 2007