Skip to main content

Månad: april 2007

Har länets borgerliga ledamöter mod att rösta klokt?

Regeringen föreslår förändringar i utjämningssystemet mellan kommuner som innebär att t.ex. Robertsfors ska betala in 130 kronor per invånare av sina pengar till välfärd. Täby ska å andra sidan få ut 344 kronor per invånare. Åke Sandström (c), Maria Lundqvist-Brömster (Fp), Ulla Löfgren (M) och Gunilla Tjernberg (Kd); kommer ni att stödja ett utjämningssystem som bara gynnar de rikaste kommunerna i de rikaste områdena? Eller har ni modet att rösta med förnuftet?

I vårbudgeten föreslår regeringen på fullaste allvar att utjämningen bör kompensera de kommuner och landsting som allmänt höga lönelägen och betalar höga löner till sin personal. De som ska betala är de som inte haft råd med samma typer av lönelyft. De som gynnas är ett fåtal rika kommuner och landsting kring Mälardalen, i Skåne och runt Göteborg. De kommuner som skulle få största tillägget är Danderyd, Lidingö och Nacka. (läs mer)

För oss i Vänsterpartiet är det självklart att vi ska ha ett utjämningssystem mellan kommuner och mellan landsting. Faktorer som ålder och socioekonomiska förhållanden ska inte göra att en kommun eller ett landsting inte kan hålla samma standard på sin service som en annan; bara för att det bor fler gamla, sjuka eller människor med låga inkomster i området. Det är viktigt att riksdag och regering tar sitt nationella ansvar och gör allt för att minimera regionala skillnader. Vi menar också att det är det offentliga systemet som ska omfördela från de arbetsföra åldrarna till föräldragenerationen där dom stora vård- och välfärdsbehoven finns. Ett bra utjämningssystem som omfördelar från de rika kommunerna i storstadsregionerna, där många som är i arbetsför ålder bor, till fattigare kommuner i glesbygd, där deras föräldrar bor, ska göra just detta. De förändringar regeringen nu förslår innebär att man vänder upp och ner på den principen.

 

Låt oss visa ett konkret räkneexempel:

I Robertsfors kommun (Maud Olofssons hemkommun) tjänar invånarna i genomsnitt 132 000 kronor om året. I Täby (Fredrik Reinfeldts hemkommun) tjänar man i snitt 218 000 kronor om året. Om Täby och Robertsfors har samma kommunalskatt så får Täby ut betydligt mer än Robertsfors. Robertsfors har också en mycket större andel äldre i befolkningen. Det regeringen nu föreslår är att Robertsfors totalt (kommun och landsting) ska betala 130 kronor per invånare till systemet, och Täby skall få 344 kronor per invånare. Ett utjämningssystem borde förståss ha motsatt effekt!

 

I många sammanhang ska man vara försiktig med att spela ut en del av landet mot en annan. Trots att det i många Stockholmskommuner finns stor fattigdom och ohälsa finns det i det här fallet dock all anledning att säga stopp! När man sätter förändringarna i utjämningssystemet tillsammans med slopad förmögenhetssatt, ändringar i fastighetsskatten och pigavdrag så blir den gamla unkna högerpolitiken bara allt mer uppenbar. Att den borgerliga regeringen driver en politik som ger till dom som har mest är tydligt; frågan nu är om de borgerliga riksdagsledamöterna från Västerbotten ställer upp på ett system där det är så tydligt att det är kommunerna i skogslän och industriorter som ska betala?

 

Maria Grip, gruppledare landstinget (V)

Hans-Eric Wallin, gruppledare Skellefteå (V)

Tamara Spiric, gruppledare Umeå (V)

Mikael Pallin, gruppledare Lycksele (V)

Helen Johansson-Näslund, gruppledare Robertsfors (V)

Bygg energisnålt på Ön

Bostadssektorn står för cirka 20% av Sveriges energianvändning. Vänsterpartiets Örjan Mikaelsson tycker att kommunen bör utreda möjligheterna till energisnålt byggande i stor skala i den kommande exploateringen på Ön. Energianvändningen i bostäder kan mer än halveras med hjälp av befintlig teknik. Örjan tycker att Umeå kan gå i bräschen och bli känd som en föregångskommun på energi och miljöområdet.

  

Bostadssektorn står för cirka 20% av Sveriges energianvändning (dvs 90 av 450 TWh) Räknar man in butiker, kontor och andra lokaler står byggsektorn för 40% av energianvändningen.

Av vår personliga energianvändning står bostaden för en tredjedel. Resor står för ytterligare en tredjedel och den resterande tredjedelen står vår matkonsumtion för. Effektivare energianvändning kommer att bli allt viktigare i framtiden. Energianvändningen i bostäder kan mer än halveras med hjälp av befintlig teknik. Det motsvarar energiproduktionen från cirka 10 Barsebäcksreaktorer.

 

I Sverige har ett intressant energisparande och miljövänligt byggande av bostäder börjat ta fart. Det är idag med enkla medel möjligt att bygga mycket energisnåla hus med bra inneklimat trots att de saknar traditionella värmesystem. Den totala energianvändningen i de hus som hittills byggts med denna metod är i det närmaste halverad jämförd med ett traditionellt bostadshus.

 

Utan att fördjupa sig i själva byggtekniken kan man säga att den bygger på två förutsättningar. För det första handlar det om mycket välisolerade hus och för det andra måste husen vara täta för att kontrollera ventilation och värmeåtervinning. De enda värmekällor som krävs är i husen är människor och djur och de värmekällor som köksutrustning och andra maskiner utgör.

 

Det mest kända exemplet på bostäder byggda enligt denna metod finns i Lindås utanför Göteborg. Idag har man på sina ställen i landet börja bygga hus enligt denna princip i stor skala. Hamnhuset med 116 lägenheter i Göteborg är ett exempel, men även i bl.a Växjö och Alingsås är man i full färd med energisnålt byggande.

 

Produktionskostnaderna för dessa energisnåla hus är inte högre än vid traditionellt byggande tack vare den lägre eller obefintliga produktionskostnaden för värmesystemet.

 

Den lägre kostnaden för energianvändningen kompenserar gott och väl den högre kapitalkostnaden vilket gör att exempelvis Hamnhuset i Göteborg blir billigare att bo i  från första året.

 

Det finns inga egentliga hinder för att bygga energisnålt enligt ovan beskrivna metod lägre norrut i vårt land, men än så länge är inget sådant projekt på gång i våra trakter. Det är väl snarare så att ju längre norrut vi kommer desto större vinster finns att hämta in. Varför skulle inte Umeå kunna gå i bräschen och bli känd som en föregångskommun på energi och miljöområdet?

Utred möjligheterna till energisnålt byggande i stor skala enligt den ovan beskrivna modellen i den kommande exploateringen på Ön.

 

 

Örjan Mikaelsson

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet motsätter sig nya privatiseringar inom äldreomsorgen

Befria äldreomsorgen från misslyckanden med privata entreprenörer, säger Josefin Mikaelsson, vänsterpartiets ledamot i socialnämnden. I de privata alternativen ligger löneläget cirka 1 000 kronor lägre än i den kommunala verksamheten. Detta i kombination med att anställda i de privata alternativen oftare jobbar deltid innebär att den lägre lönen får ett än större genomslag. (Läs mer)

Socialnämndens Au beslutade i onsdags att lägga ut det nya äldreboendet på Marielund på entreprenad. Detta trots att tidigare försök med privat drift inte har varit så lyckosamma. Vänsterpartiet reserverade sig med följande skrivelse:

Jag reserverar mig till förmån för mitt yrkande att Socialnämnden inte ska genomföra konkurrensutsättning av Marielunds äldreboende. Nämnden har alldeles nyligen beslutat att inte förnya ett avtal med den privata entreprenör som driver två äldreboenden och hemtjänst i Östra stadsdelarna. Skälen var att det ansågs svårt att garantera en god och säker vård för de boende. Orsaken var ägarbyte och därpå följande problem för entreprenören att behålla personal.

Jag tycker att en rimlig lärdom hade varit att inte göra nya upphandlingar, då vi kan se dessa problem.

Om kommunen likväl väljer att gå vidare med entreprenörer inom äldreomsorgen bör man åtminstone dra den slutsatsen att vi tydligt behöver skärpa upp direktiven för upphandlingen, så att vi kan säkerställa god kvalitet i omsorgen. Det är också ett rimligt krav att en entreprenör ska uppfylla samma personalpolitiska mål som gäller för kommunens egen verksamhet, t.ex. låglönesatsning samt att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för den enskilda.

I de privata alternativen ligger löneläget cirka 1 000 kronor lägre än i den kommunala verksamheten. Detta i kombination med att anställda i de privata alternativen oftare jobbar deltid innebär att den lägre lönen får ett än större genomslag.

Att samma krav ska gälla för entreprenörer som för den egna driften borde vara viktigt särskilt för de som gärna vill ha privata alternativ för att skapa konkurrens och jämförelser med den egna verksamheten.

Befria äldreomsorgen från misslyckanden med privata entreprenörer.

 

Josefin Mikaelsson (V)